Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VILHELM KOERSNER.
På hvarje nötkreatursenhet kom sålunda i medeltal:
1865—69 0,2 6 tunna spanmål
1870—74 0,84 » »
1875—79 1,54 >
1880—84 2,ii » »
Under dessa fyra femårsperioder har sålunda förbrukningen af
spanmål till kreatursföda växt i proportion 1, 3, 5 J/2, 8. Härtill kom
mer förbrukningen af potatis, hvarom vi icke kunna meddela några
uppgifter, samt af oljekakor och andra kraftfodermedel. Tillverkningen
inom landet och importöfverskottet af oljekakor hafva tillsammans ökats
från i medeltal 78,000 centner under perioden 1865—69 till 501,000
centner under tiden 1880 84.
Vi hafva icke tvekat att efter hvart annat upprada dessa många
serier af siffror, ty enligt vår tanke utgöra de sammantagna ett slå
ende yitnesbörd om den kraftiga utveckling, som ladugårdsskötseln i
alla rikets delar undergått under de sista decennierna, och om det lifliga
intresse, hvarmed denna näringsgren nu omfattas i Sverige. Ånnu i
midten af detta århundrade ansågs på de flesta håll i vårt land ladu
gårdens förnämsta betydelse ligga däri, att den producerade gödnings
ämnen för egendomens behof. Nu däremot, har det med rätta sagts,
betrakta de flesta husdjursskötseln med dess binäringar såsom landthus
hållningens blomma. I alt vidare och vidare kretsar sprides för hvarje
år som går insigten om, att en intensiv ladugårdsskötsel utgör det säk
raste medlet att hjälpa vårt jordbruk och våra jordbrukare ur det be
tryck, hvari det och de råkat genom en extensiv sädesodling, som icke
kan löna sig efter den utveckling transportväsendet nått under den se
naste tiden.
Af synnerligt intresse vore att hafva att tillgå åtminstone approxi
mativa uppgifter öfver’ den inhemska förbrukningen af ladugårdarnes
produkter. Tyvärr saknas emellertid alla sådana uppgifter. En mätare
har man dock pä produktionens tillväxt, nämligen exporten af ladu
gårdsalster.
Ända till och med 1863 infördes flere nötkreatur än som utfördes,
men följande år inträdde ett motsatt förhållande och från och med 1865
har utförselöfverskottet af icke blott nötkreatur, utan äfven af får och
svin varit i jämnt stigande. Import och export af hästar väga nu
ungefär jämnt, så att den ena perioden har att uppvisa importöfver-
468
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
