Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Edv. L.
HALVORSEN, NORSK FORFATTER-LEXIKON.
hvormed han rögter dette sit kald. Hvad tidstavlen endelig angår,
da gör forf. udtrykkelig opmærksom på, at han har affattet den så
skånselslost for desto skarpere at ud præge sit standpunkt; der vil
kunne læmpes meget på den, uden at man derfor behöver at bryde
dens princip; forf. er ingenlunde så sangvinsk eller uforsigtig, at han
turde håbe eller fordre sine forslag virkeliggjorte i så yderlig en
form. Det er dets hovedtanke, vægten ligger på, og dens gennem
førelse i den nødvendigvis nær forestående skolereform, som er bo
gens önske og håb. Til energisk handling og ikke til endelös for
handling og forhaling kalder den dem, som den vender sig til, vel
vidende, at for hvert år, forbedringen tover, er der et led i slægten
som går tabt af dens goder.
Norsk forfatter-lexikon 1814—1880. På grundlag af J. E. Krafts og Chr.
Langes »Norsk forfatter-lexikon 1814—1856» samlet, redigeret og udgivet af
J. B. HALVORSEN. I—l41—14 hefte. Kristiania, den norske Forlagsforcning,
1880-86.
1 literaturens och vetenskapens utveckling förekomma emellanåt
nya uppslag, hvilka synas rent af förutbestämmande för en hel följd
år, ja, för århundraden. Man kunde tro på en slump, om ej all ut
veckling skedde efter förnuftiga lagar, fast vi ej alltid hafva så lätt
att komma dem på spåren. Ett dylikt förhållande eger i våra grann
land Norge och Danmark rum med deras författarelexika. Når titulär
professoren, rektorn vid Århus’ skola Jens Worm 1771—1773 i tre delar
utgaf sitt arbete af detta slag med den naiva titeln: »Forsög til et
lexicon over danske, norske och islandske lærde mænd, som ved trykte
skrifter have gjort sig bekjendte, så vel som andre ustuderede, som
noget have skrevet», så blef detta efter nära ett halft sekel stam
fader till åtskilliga förträffliga verk af samma slag, af hvilka det senaste
nu föreligger till en del färdigt. R. Nyerup och J. E. Kraft utgåfvo
sålunda sitt för den tiden förtjänstfulla »Almindeligt litteraturlexicon
for Danmark, Norge og Island» (1818—20), hvars fortsättning för Dan
mark blef Erslevs bekanta verk i sex band (1841—68) och för Norge fram
trädde såsom det ofvan åberopade arbetet af Kraft och Lange. Detta
senare har i sin ordning ingått, utvidgats och fortsatts i det nu under
utgifning varande lexikonet af Halvorsen. Och i följd härafega både
Norge och Danmark, utom flere andra framstående bibliografiska verk,
t. ex. det efter stor plan anlagda »Bibliotheca danica» af Chr. Bruun
och den till tanke och utförande lika förträffliga öfversigten »La Norvége
487
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
