Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJALMAR E-DGKEN.
dem, saknades. Kläder, mattor och nät förfärdigades af trädbast, växt
fibrer och hudar, som hopfogades medelst nålar af trä eller ben.
Deras föda bestod af kött och mjölk. Salt hade de ej upptäckt. Under
sommaren bodde de under för tillfället beredda skydd af hopflätade
grenar, eller i sina vagnar; och under vintern i jordkulor, täckta med
torf eller gödsel. De kände ingen annan metall än kopparn och kunde
icke ens arbeta denna.
De tillhörde altså den senare delen af stenåldern, och deras vapen
voro äfven förfärdigade af sten eller trä; och med stenyxor fälde de
ofantliga träd, samt urholkade dessa till båtar.
Folket var indeladt i mindre stammar, och inom hvarje familj vär
dess herre den absolute ledaren. Hans hustru fördes till hemmet med
våld eller medelst köp; hans svaga eller sjukliga barn förskötos och
utsattes att omkomma; och då han själf upphört att lefva, följde honom
hans hustru och tjänare i grafven. Alderdomssvaga män och- obotligt
sjuka beröfvade sig själfva lifvct eller dödades. Intet religiöst system
var ännu utveckladt, och vidskepelse och trolleri herrskade öfver detta
barbariska folks sinnen.
Rörande den indo-europeiska racens urhem, sluter sig Hehn till de
äldre åsigterna, i det han förlägger det till Asien. Men han framdrager
knappast något nytt bevis för denna åsigt. Han blott påminner om de
historiska folkvandringarnas allmänna riktning, om de östligare dialek
ternas större ursprunglighet, samt om sannolikheten af en tidig beröring
mellan de indo-europeiska och semitiska racerna, ja, af deras ursprung
liga enhet.
Sådana voro de vigtigaste åsigter rörande den ursprungliga indo
europeiska racen, hvilka Hehn framstälde i sitt verk, som likväl att
börja med rönte föga uppmärksamhet.
Den sista, men på intet vis den minst betydande inlagan i frågan
om våra stamfäders urhem och kultur, Schraders »Sprachvergleichung
und Urgeschichte», utkom 1883.
Schraders verk, ett digert oktav-band på nära 500 sidor, var ej
mindre revolutionärt än Hehns. Det var det ännu mera, så till vida
som det ej blott tillskrifver våra stamfäder en låg utveckling, utan ock
förlägger deras hem i Europa snarare än Asien. Och då detta sista
språk-etnologiska verk, som vunnit stort erkännande för sund och om
fattande lärdom, är af den art, att det ej gärna kan förbises vid fram-
574
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
