Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE INDO-EURO PEISKA FOLKENS URSPRUNGLIGA HEM OCH KULTUR.
Äfven om vi antoge, att våra stamfäder varit medvetna om dylika
ords grundbetydelse, och att de föreslagna härledningarna vore riktiga,
skulle det icke desto mindre vara en vågsam uppgift att vilja afgöra
det subtila meningsförhållandet mellan ord, hvilkas bildning väl går
tillbaka till språkets tidigaste formutvecklingsperiod, och deras rötter
och dymedelst bestämma den i våra stamfäders familjeförhållanden
rådande andan?
Hvad beträffar resonemanget em näpat, är det lika berättigadt,
som om vi, därför att franskan begagnar ordet parents i betydelsen af
både ’föräldrar’ och ’slägtingar’, skulle påstå, att franska barn egna sina
slägtingar samma ömhet som sina föräldrar.
o o
Med Ficks arbete torde den skola, hvars entusiastiska och nyttiga
arbete på intet vis får underskattas, om än dess metoder ej varit de
lyckligaste eller fullständigaste, kunna anses hafva nått höjdpunkten
af sin utveckling.
Denna skolas rådande böjelse att tillskrifva det indo-europeiska
urfolket ett jämförelsevis framskridet kulturtillstånd har under de sista
femton åren fått en kraftig protest i tvänne arbeten af stor lärdom
och kritisk skärpa, i hvilka de linguistiska bevisen stärkas eller berik
tigas af andra vetenskapers vittnesbörd.
Det första af dessa två arbeten var Hchns »Culturpflanzen und
Hausthiere in ihrem Uebergang von Asien nach Griechenlaud und Italien,
sowie in das übrige Europa: Historisch-linguistische Skizzen» (1870;
4:de uppl. 1883). Det andra var Schraders »Sprachvergleichung und
Urgeschichte: Linguistisch-historische Beiträge zur Erforschung des indo
germanischen Altertums» (1883).
Såsom titeln på Hehns arbete angifver, sökte dess författare ej direkt
undersöka frågan rörande våra stamfäders lif och utveckling, men under
det han spårar våra vigtigaste plantors och husdjurs vandring från Asien
till Europa, ledes han ock att taga den förra frågan i betraktande.
Härvid formulerar han ej sina teorier ensamt på grundvalen af
språkliga fakta. Tvärtom pröfvar han först alla åtkomliga historiska
bevis och kontrollerar dem med de linguistiska, hvilka han använder
med mycken urskilning.
Enligt Hehn voro de ursprungliga indo-europeerna vid tiden för
deras förgrening i skilda nationer en nomadisk stam, som ej egde någon
kunskap om åkerbruk, och som lefde af boskapsskötsel. Deras hjordar
bestodo af hornboskap, får och svin. Andra husdjur, hästen ibland
573
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
