Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
***
statssystemet, att en dylik demokrati, inom mycket kort tid drifven
till anarki, skulle hafva blifvit återförd inom sina tillbörliga gränser af
ryske guvernörer.
Konung Gustaf bar icke försummat att enskildt ocb offentligen
framhålla sin statshvälfning som en rikets befrielse ur vådor, hvilka
hotade detsamma från utländska makters begär. Han kunde ju icke
hänvisa på sådana omedelbara erfarenheter af främmande förtryck, som
gjorde Gustaf Vasas befrielseverk så kärt för det svenska folket, och hans
vedersakare hafva därför icke underlåtit att beteckna de uttalade far
hågorna för »Polens öde» som fantasiens foster, skapade för att ursäkta
och bemantla ingreppet i folkfriheten. Det var ju också ej möjligt att
vid den tiden med dokument offentligen styrka, hvad diplomaterna hade
sig om dessa hotande vådor bekant, eller hvad riksdagsledarnc själfve
kände om de magtegande partiernas nesliga beroende af utländskt guld.
Men om det är något som den nyare historiska forskningen be
kräftat, så är det just befogenheten af Gustaf lILs på rikssalen d.
21 aug. uttalade straffdom öfver det samhällsskick, hvarunder »främ
mande afsigter kunnat råda på svenske män och de nedrigaste medel
därtill brukade blifvit.» Vi känna numera nästan på öret, hvad den
kostade Frankrike, England och Kyssland i årligt underhåll, denna för
aktliga hop af riddersmän, prester, borgare och bönder, som ledde
Sveriges både yttre och inre politik efter befallningar från utländska
kabinett. Vi veta, att det bottenlösa eländet var icke i aftagande utan
i häjdlös tillväxt just i mån af ofrälseståndens maktutveckling; och det
är revolutionens kanske största betydelse, att den stäfjat denna oemot
ståndliga smittas vidare spridande just inom de lager af samhället, som
dittills varit mindre frestade, därför att de mindre betydde i den poli
tiska striden.
Lika påtagligt har den nyare tidens forskningsarbete ådagalagt, att
konung Gustaf icke sagt för mycket, då han för de församlade stän
derna betecknade såsom »hisklig» den rikets »utrikes belägenhet», som
af ett dylikt frihetens urartande blifvit en följd. Endast småningom
har man vunnit fullständig upplysning om detta Sveriges läge alt
ifrån 1764 och om de afsigter, som grannarne länge hyst, snart
trodde sig kunna förverkliga och utan tvifvel kunnat och skolat för
verkliga, om friheten och 1720 års konstitution fått hafva sitt naturliga
och ostörda förlopp. För närvarande känna vi till och med ännu
bättre än konung Gustaf själf den politiska farans vidd, och ingen lär
594
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
