Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
***
visade Wrangels framgång med bränvinsregalet. Betänkligast var
dock den redan tidigt yppade lusten för nöjen och prål. Konungens
pålitligaste vänner sågo den med fruktan och framstälde sina varnin
gar, men förgäfves. Den medförde en löslighet i hushållningen, som
måhända betydde mindre för de summor den kostade, än genom det
föredöme den gaf och den anda, som däraf fostrades hos konungens
omgifning och därifrån spred sig i vidare kretsar. Den vållade såsom
hr Odhner visat, betänkligt afbräck i regeringsärendenas handlägg
ning, upplöste de stadgade formerna för beredning och beslut och öpp
nade småningom utrymmet för sidoinflytelser. Framföralt var dock
detta ystra lif ödeläggande för konungens regentpersonlighet. Hans
konungavärf var af sådan art, att det icke kunde fyllas allenast genom
den handling af mod och förslagenhet, som ryckt kronan ur fiende
hand; det kräfdes ett segt och allvarligt arbete för att befästa hvad
som i ett ögonblick vunnits. Men kraft och håg till en dylik .uppgift
kunde icke länge stå bi under det ystra lefnadssätt, som fördes vid det
kungliga hofvet; om också, såsom hr Odhner säger, »Gustaf lILs utom
ordentliga spänstighet räckte till för alt, så att han kunde arbeta med
så mycket större fart för att godtgöra det som försummats af rege
ringspligterna», så har dock just denna ostadighet i arbetet småningom
födt osäkerhet i planer och syften, och däraf förklaras, att så mycket
af konungens verk stannade vid de lysande ansatserna. Det var icke
blott hjärtats och lynnets godhet, som framträdde t. ex. i de eftergifter,
hvilka förstörde den vackra planen till armé-ackordernas upphäfvande,
eller i den af hr Odhner skildrade slappheten mot militärisk insubor
dination; den hälsosamma stränghet mot andra, som härutinnan varit af
nöden, förutsatte hos herrskaren en stränghet mot sig själf, hvilken icke
var med hans lefnadssätt förenlig. Samma svaghet gjorde sig äfven,
ehuru ej så märkbart, gällande i konungens förhållande vid de civila
ämbetsmannaräfsterna, hvilka efter källorna noggrant beskrifvits af för
fattaren.
Frihetstidens regeringssätt hade innefattat alla möjliga förutsätt
ningar för en sådan upplösning af forvaltningsorganismen, som i sam
hällets alla delar bringat oordning, förtryck, osäkerhet och rättslöshet.
Ständernas frihet hade varit de tre af ämbetsmän beherrskadc ståndens
själfsvåld; »ämbetsmännen blefvo på samma gång redovisande och redo
fordrande, på samma gång domare och parter.» Man kan lätt föreställa
sig, säger hr Odhner, hurudan kontrollen under sådana förhållanden
602
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
