Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF III:S FÖRSTA REGERINGSÅR.
skulle blifva. Befordran blef åtminstone i de högre graderna alt mera
beroende på politiska förtjänster; ingen hade myndighet och makt nog
att belöna nitet och näpsa försumlighet eller fel, hälst som den ende
öfverdomaren var ständerna, inom hvilka alt afgjordes efter parti- och
kotteriförbindelser. Kom så härtill, att myntförsämringen nedsatt ämbets
männens knappa löner till en tredjedel, och att det för mången oum
bärliga lönetillskottet måste sökas genom en politisk soldtjänst, som
förödde all hederskänsla och gjorde sinnena likgiltiga för alla andra
former af korruption. Slutligen låg det i det nedärfda skattesystemet
med dess indelta löner och uppbörden af naturapersedlar en ständig
anledning till missbruk och försnillningar, till åsidosättande af kronans
rätt, till hemliga fördelar för ämbetsmannen, till kontrollens försvårande
och till de skattdragandes förfördelande i alla möjliga former.
Det är mest förundransvärdt, att vid sådana förutsättningar den
efter statshvälfningen inledda ransakningen kunde på så många ställen
vitsorda utmärkt ordning och pligttrohet inom landtregeringen. Den
nitiske justitiekansleren Lilliestråle hade intet annat än godt att för
mäla om tillståndet inom Göteborgs, Södermanlands, Västmanlands och
Jönköpings län. Men det var så mycket bedröfligare inom Örebro,
Ålfsborgs, Skaraborgs, Östergötlands länsstyrelser och i Linköpings stift,
och det öfveralt förherrskande draget var oordning och oärlighet i
kronans uppbördsverk, vårdslöshet i handhafvande af allmänna medel
och prejerier gentemot den skattskyldiga allmogen.
Här var fältet vidsträckt för en fullmyndig och maktegande ko
nungs reformerande verksamhet. A detta område, likasom å den ut
ländska politikens, hade det kräfts en Karl Xl:s allvar, ihärdighet och
personliga pligttrohet. En ämbetsmannakår, af hvars ledande män så
många varit anstuckna af korruptionens olater i en eller annan form,
kunde svårligen reformera sig själf; därifrån var snarast att vänta ett
sådant segt motstånd, som endast af en öfverlägsen viljekraft och en
själftillräcklig insigt kunde småningom öfvervinnas.
I förstone grep konung Gustaf verket an med en skärpa, som på
minte om de barske Karlarnes later. Han bestraffade 1773 offentligen
Göta hofrätt, innan ännu någon undersökning var hållen, och han deltog
under året 1774 i mer än en af de sessioner, hvarunder rikets högsta
domstol förehade så väl hofrättens som en af de anklagade landshöf
dingarnes mål. Räfsten gick också ut öfver hofrätten med all den
stränghet, som kunde anses motsvara konungens på förhand yttrade
603
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
