Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF III:S FÖRSTA REGERINGSÅR
kastningar i systemet mellan direkt förvaltning ocli utarrendering *,
slutligen ledde till finansiel ruin, som icke ens på papperet kunde för
döljas, det visa räkenskaperna alt tydligare efter 1784. Direktionen
begynte låna penningar till höger och vänster, af kassor och fonder,
af banken, järnkontoret och riksgäldsdirektionen, den kunde icke be
tala Liljencrantz hans fordran af omkring 500,000 rdr för upphandlad
spanmål, den kunde endast genom låneoperationer lemna till stats
verket en ringa afbetalning å de i staten beräknade bränvinsmedel.
Vinsten kunde ännu 1786 bokföras till 50,000 rdr och 1787 till 104,753
rdr sp., men båda gångerna endast genom beräkning af vinst på in
förskrifvet utländskt bränvin, under det regalet lemnade 60—70,000 rdrs
förlust, och den förbyttes för 1788 till en på generalbränneri-iurätt
ningen bokförd förlust af 517,000 rdr. Vid generalbränncri-inrättnin
gens förening med magasinsinrättningen begyntes nu den afskrifning
af förloradt kapital, som dittills undvikits; ensamt på fastigheterna och
inventarierna affördes 383,000 rdrs förlust vid bränneriers nedläggning.
Sedan husbehofsbränningsarrendet 1788 kommit till stånd, blefvo största
delen af dessa dyrt förvärfvade brännerier, där de icke försåldes, såsom
statsutredningen 1793 säger, »onyttige»; vid 16 brännerier fortsattes
bränningen med betydande förlust, de öfriga användes delvis till span
målsmagasin, och bränneristatens personal fick likaledes öfvertagas af
magasinsinrättningen, hvars hela affärsställning under Ruths förvaltning
och under inverkan af kriget inom några år var fullständigt förstörd och
företedde en förvirring, som statsutredningen 1793 icke kunde utreda.
1 En mycket dryg utgiftspost voro under de senare åren de summor, som dels
på en gång, dels årligen utgåfvos i lösen för bränvinsarrenden, när det åter ansågs
förmånligt att gå tillbaka från arrenderlng till direkt förvaltning. Dit hörde bl. a.
ett årligt belopp af 20,000 rdr sp. som från 1780 utgick till konungen själf i lösen
för det af honom uppsatta Gripsholmsbränneriet.
615
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
