Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRU LENNÖRENS FADER.*
viss tid och ort utsatta utan allenast händelsevis skedda sammankomster.
Konsistoriet ansåg sig därför icke på obevista misstankar och rykten för
halfva skäl kunna ådöma Malmstedt en neslig och honom för allmänheten
verkligen misstänkt och ryktbar görande edgång. »Dock likväl och ehuru
det icke för straffbart kan anses, om magister Malmstedt hittills varit
och hädanefter skulle blifva sä nitisk i sin husandakt, att i fall främ
mande folk därunder till honom inkommer, han sig därigenom icke
hindra låter, utan sina gudaktighetsöfningar lika fullt fortsätter, dock
’Som man icke allenast bör fly det som verkligen ondt är, utan ock det
som så synes och kan gifva.tillfälle till missbruk i längden, altså pröfve
vi nyttigt, hälst här vid akademien, där Riksens ungdom uppfostras, att
förbjuda magister Malmstedt sig med några slags sammankomster till
andakts utöfvande i närvaro af främmande folk att befatta, så kärt
honom är att vid sina akademiska privilegier varda bibehållen.’»
Man läser tydligen mellan raderna i flertalets votum ett försök att
hindra Malmstedt frän konventiklars anordnande för framtiden, på samma
gäng man ville skydda honom för alt ansvar för hvad som redan passe
rat och se detta i en så mild dager som möjligt.
En af konsistoriets ledamöter, matematikern kapten Meldercreutz, fri
kände likaledes, ehuru i något andra ordalag. De båda återstående där
emot: kemisten J. Gottschalk Wallerius och juristen Berch voro strän
gare och ansågo Malmstedt ha gjort sig misstänkt att ha brutit mot
konventikelplakatet, hvadan de dömde honom till värjemålsed.
Domen fäldes den 23 april 1760, halftannat år efter att målet an
hängiggjorts.
Malmstedt ville sedan ge ut handlingarna i målet och erhöll härtill
censorns tillåtelse, men då en ledamot af Stockholms konsistorium fick
se akterna hos en boktryckare och anmälde saken för presteståndet vid
1761 års riksdag, så fann ståndet handlingarna icke kunna bekvämligen
genom trycket allmängöras, »eftersom det kunde vara betänkligt att trycka
.akter, som angå villfarelser i religionen» b
Ungefär samtidigt med denna process blef Malmstedt kallad till e. o.
predikant And Liljesvärdska garnisonsregimentet i Stockholm. Men så
som född värmländing skulle han ha något missiv från- Karlstads konsi-
1 Saken föranledde i Stora särskilda deputationen ett hastigt yttrande af kyrko
herden Klot orn, att detta ej vore fullt enligt med skriffrihet och tryckfrihet, men för
•detta fick kyrkoherden genast en tillrättavisning af ärkebiskopen och måste vid nästa
plenum i presteståndet göra en ursäkt samt ålades att justera sina fria ord i utskottet.
Nordisk tidskrift. 18S7. . 10
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
