Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRU LENNGRENS FADER.
avisor m. m.) utan blott frän sammankomsterna, hvilken förlust borde för
honom vara dräglig och rätt liten. Det oaktadt instälde sig Malmstedt
ett halft år senare och påstod, att hans uteslutning varit orättmätig och
mot Sveriges lag stridande, i det nationen ej egt rätt därtill.
Inspektor hänvisade Malmstedt att klaga hos konsistoriet, men Malm
stedt svarade »med mycken häftighet» påstår protokollet—»att kvar
ken konsistorium eller någon annan egde rättighet att döma honom frän
nationens sammankomster»; »utfarandes därjämte i en myckenhet med
härda och stingande ord, sä väl emot nationens inspektor som själfva
nationen, och sade sig vara den samme mannen, som skall vara och blifva
Wermelands Nations Lag Kifvare».
Detta låter alt annat än fredligt, och det ser icke ut som om Malm
stedt och nationens inspektor skulle »i vänlighet afgöra saken», såsom
man inför kronprinsen den 10 juni 1770 utlofvat.
Men i december 1771 är alt förbytt till fridstoner, och saken slutar
med, seger för Malmstedt.
Den 11 december hade seniorerne sammanträde, därvid Malmstedt
anmälde, att han för sin del vore villig att förgäta hvad han härvid lidit,
om berörde författningar lemnades under behörig granskning och na
tionens styrsel sattes i sitt förra skick.
Äfven seniorerne betygade sin böjelse för förlikning och inspektor
föreslog såsom försoningsutväg att inlemna författningarna tillika med
Malmstedts anmärkningar till bepröfvande »pä vederbörlig ort». Alt i
tvisten skulle anses ogjordt, och all söndring häfven. Härpå gingo alla
in, och skulle försoningen anmälas hos rektor.
Ännu 16 år senare förbehåller sig Malmstedt, i fall nationen ännu
vill åberopa sig sina konstitutioner såsom lagar, då måtte i protokollet
anmärkas det aftal nationen med honom gjort om förberörda konstitu
tioner, nämligen att de icke få gälla och åberopas förr än de, tillika med
hans anmärkningar blifvit af högvederbörlig förman öfversedda och gillade.
I Värmlands nations historia anmärkes, att det icke kan annat än
väcka förvåning, att målet slöts med seger för Malmstedt, men förfm er
inrar tillika, att det är Malmstedts motståndare, som i protokollen haft
ordet och fört pennan. Och det är tydligt, att Malmstedt måtte haft
giltiga skäl för sitt uppträdande, för att kunna vinna seger öfver inspek
tor och nationens flertal.
Sedan blir förhållandet mellan Malmstedt och nationen det bästa.
Han deltager i eller leder disputationer, håller orationer och parentatio-
185
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
