- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1887 /
291

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OLIKA STANDPUNKTER.
Sällskapets rättstafningslära anser eller ansett dess förslag vara de bästa
möjliga»; utan han »anser blott, att de nästan alla äro vida bättre än
andra, som hittills framställs».
Meningsskilnaden ligger däri, att vi olika uppskatta vigten af staf
sättets fasthet och olägenheterna af ändring. Jag vill alldeles afgjordt
inskränka ändringarna till ett minimum. Jag önskar och vill i min mån
verka för ett förnuftigt stafsätt, som icke lägger onödiga hinder i vägen
för skolans uppgift; men jag anser ett sådant stafsätt för dyrt köpt med
två eller flera på hvarandra följande ändringar af samma språkljuds be
teckning. Sällskapet åler föreslår och yrkar provisorier. Sällskapet och
jag intåga altså i rättstafnings-politiskt afseende vidt skilda ståndpunkter.
Sällskapet föreställer icke blott genom mängden af de ändringar, det på
en gång föreslår, utan än mer genom sina principer den radikala vänstern
(»ju radikalare, dess bättre»); jag står nära centrum. Jag önskar liksom
Tegnér »för framtiden bestående resultat». Om det vore nödvändigt att
antingen följa Tegnér eller följa Sällskapet i vått och tort, skulle jag
utan tvekan välja den förra utvägen.
Icke minst betänkligt förefaller det mig, att ingen egentligen ansvarar
för Sällskapets förslag. Alt bar berott på röstöfvervigt vid möten, som till
största delen utgjorts af icke sakkunniga. De sakkunniga, Sällskapets
styrelse och dess komité för utarbetande af en rättstafningslära, tillerkänna
sig ingen annan rätt än den att rätta sig efter »allmänheten». Hvartill
tjänar det då att i spetsen för Sällskapet ha sakkunniga? En styrelse
är efter själfva sitt begrepp till för att styra (och ansvara). Om styrelsens
grundsatser komma i strid med majoritetens önskningar, då skall den afgå.
»Vi ha erbjudit oss», säger emellertid ordföranden, »att med ledning af
allmänhetens uttalade önskningar uppgöra ett förslag,’ om hvilket sedan
alla kunna ena sig, som icke antingen hafva de obotfärdiges förhinder eller
äro ur stånd att underordna sina subjektiva (och kanske ideala) önsk
ningar under andras stundom kanske mindre väl motiverade vilja.»
Liksom om det ej utom »subjektiva önskningar» också kunde finnas
objektiva åsigter om hvad som är rätt och gagneligt. Jag är icke nog
republikanskt sinnad för att anförtro mig åt ett fartyg, hvars kapten
förklarar, att hans hela uppgift inskränker sig till att gifva uttryck åt
besättningens önskningar allra minst gör jag det, om jag själf för
står något af navigation och känner farvattnet.
De ändringar, mot hvilka efter min mening i teorien icke fins någon
anmärkning att göra, äro: utbyte af dt mot t (eller tt), af c, g, h, q
291

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:24:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1887/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free