Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. A, LUNDELL.
t
mot h, af x, xc och cc mot hs, af c och z mot s, af g och gj mot j,
af f och fv mot v, af e mot ä, samt strykande af stumt h och l före j
och v. Mellan dessa reformer har man altså att välja. Jag betraktar
då införande af ä för e som genomförande af ett hittills gällande och
erkäudt system, icke som principiel nyhet. Förändring af »sche»-ljudets
beteckningar, som jag förut, i ett ögonblick af öfverspända förhoppningar,
låtit förmå mig att upptaga på listan, må bli en framtidens sak. Sällskapet
har däremot velat reglera äfven »sche»-, »tje»-, »äng»- och å-ljuden samt
kvantitetsbeteckningen.
Enligt Lyttkens & Wulff kan ändringen af g, h, sh och c framför
mjuk vokal till j, tj, sj, s »anses känneteckna ytterlighetsmännen inom
den nu i värt land pågående rörelsen för vårt språks förbättrade beteck
ning». Jag anmärker med tillfredsställelse, att altså skrifsätt sådana som
t. ex. rött, järta, vila af dem anses mindre vägsamma.
Om skälen, livarför Ti böra ändra stafsättet, som för att tala
med Urban Hjärne »hafver haft sin roliga besittning» i mer an sjuttio
år, yttra sig hvarken Lyttkens & Wulff eller Tegnér med någon be
stämdhet, som kunde undanrödja alla tvifvelsmål. Man kunde i de först
nämnde förff:s skrift Om grunderna för ändringar vänta någon redogörelse
för dessa skäl. »Skrifningen grav, strof är lättare att afläsa riktigt, än om
man skrifver graf, strof», heter det; och »skrifningen vete vore bekvämare
för den skrifvande än hvete». Mot sådana yttranden kunna med fog
ställas Noreens ord: »Yi [bildade och fullvuxne], som redan kunna stafva
pä vårt dåliga sätt, hafva absolut intet gagn af en reform, blott
besvär; böra altså, om vi tänka på vår fördel, icke reformera alls».
I samma riktning har Tegnér uttalat sig. Lyttkens & Wulff nöja sig
med att redogöra för de abstrakt-teoretiska »grunderna» för en god skrift
och yrka på förändring, emedan vår nuvarande skrift icke motsvarar
teoriens fordringar på tydlighet, bekvämlighet och ljudenlighet. Väl torde
äfven de ha undervisningens kraf i sigte, men det är för dem af mindre
intresse. Jag har uttalat den satsen, att »förenkling och större följd
riktighet i stafningen är för skolan och uppfostran ett trängande behof»,
och jag skulle icke lägga två strå i kors för att bringa vårt stafsätt i
öfverensstämmelse med teoriens kraf, om icke detta stafsätt vore förenadt
med pedagogiska och sociala olägenheter af högst betänklig art. Jag
intager i detta afseende alldeles samma ståndpunkt som Sällskapet:
»reform med hänsyn till skolans och menige mans behof».
292
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
