Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skapelsehistorien och naturvetenskapen, af Prof. H. M. Melin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skapelsehistorien och naturvetenskapen.
II
antog man gissningsvis en stjerndistans till 4 billioner mil,
och de nu funna parallaxerna för närmare fixstjernor stämma
ganska väl öfverens demed. Den närmaste fixstjernan är
Alpha Gentauri på södra hemisferen, med en parallax af
0,92!" eller nära en hel secund, svarande mot 223000
jordvidder, något mer än 4 billioner mil eller 3 års ljusväg.
Denna och de derpå följande närmare fixstjernor, hvilkas
parallax man funnit, gifva, då man afdrager det osäkra
öfverskottet öfver de hela talen, i jemn progression 3, 9, \i
års ljusväg (4-, 42, 4 6 billioner mil). Der är en lucka mellan
3 och 9 för talet 6 af ljusvägen, svarande mot luckan mellan
4 och 12 af talet 8 för billionerna; men denna lucka finnes
säkert icke i verkligheten, utan man har blott ännu icke
kunnat träffa på den fixstjerna, hvars afstånd svarar emot
det felande talet. Det behöfver knappt nämnas, att parallaxen
för en physisk dubbelstjerna gäller för henne, såsom vore
hon blott en enda, emedan de 2:ne solarne i ett binärsystem
stå hvarandra sä nära, att afståndet dem emellan, i likhet
med ett planetafstånd inom värt solsystem, är en
försvinnande storhet i jemförelse med den stjerndistans, hvarom
här är fråga. Att parallaxen och följaktligen äfven
stjern-vidden blott kan bestämmas approximativt, minskar ingalunda
tillförlitligheten af uppgifterna, utan kan man med trygghet
påstå, att afståndet mellan vår sol och närmaste fixstjerna
är numera noggrannare kändt, än afståndet mellan Wien
och Paris.
Wi vilja nu föreställa oss, att en i solen boende genius
svingar sig upp pä en solstråle, för att göra en resa till
vintergatan. Efter 3 fulla är, såsom vi mäta ären här,
ankommer han till närmaste sol. Denna har i Europa aldrig
varit sedd; men om en Europé begifver sig till
Godahoppsudden, så skall han der högt på natthimmelen fä se en stjerna
af första ordningen, hvilken astronomerna kalla Alpha
Gentauri, och medför han ett godt teleskop, sä skall han
upptäcka, att stjernan är dubbel, och har han i sällskap en
astronom, så skall denne säga "honom, att hon är den mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
