Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skapelsehistorien och naturvetenskapen, af Prof. H. M. Melin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u
H. M. Melin. *
glänsande af alla de 6000 hittills kända dubbelstjernorna,
och vidare, att den ena solen i denna tvillingstjerna gör sitt
omlopp omkring den andra på en tid af 77 år, nära lika
med Urani omloppstid, att hon i medlet af år 1851 gick
igenom sitt perihelium, att båda dessa sammanhörande solar
äro mindre än vår enkla sol, i det begges sammanlagda
massa utgör blot 4/5 af hennes, men likväl större än 61 Gygni,
hvars begge solar utgöra tillsammans icke fullt 2/5 af
solmassan, samt slutligen att om den resande kunde fortsätta färden
på ett snällseglande skepp, som dagligen tillryggalade en sträcka
af 100 mil, så skulle han efter 118 millioner år hinna fram.
Den på ljusstrålen seglande hinner fram på föga mer än 3
år, dock tro vi i förbigående sagdt, att äfven han skulle
behöfva en och annan årsmillion, om han ville besöka hvarje
stjerna inom vårt astralsystem och taga en hastig öfverblick
af dess märkvärdigheter*, men far han beständigt rätt fram
och gör intet uppehåll, så skall han visserligen efter 4000
år hafva hunnit ett godt stycke in i vintergatan. Han är nu
anländ till närmaste fixstjerna, med hvilken vi redan äro
temligen förtrogne. Han ser der de begge tvillingsolarne,
hvilka också vi känna; men han ser ännu mycket annat,
som för oss är fördoldt: han ser de begge solarne
kringsvärmade af planeter, som i sällsamt invecklade banor kryssa
emellan och omkring dem. De inre och närmare
planeterna kunna slingra sig i spirallikt insnodda ellipser, de yttre
och aflägsnare åter beskrifva enkla ellipser omkring begge
solarne, så att dessa ligga en i hvardera brännpunkten på
planetbanans större axel, och planeten följaktligen har 2
perihelier under sitt är, men intet aphelium, och således
njuter af en beständig sommar och vår, ja det kan äfven
hända, såsom Euler har visat, att om begge solarne hafva
lika stora massor, men den ena har en tilldragande och den
andra en lika stor frånstötande kraft, sä beskrifver planeten
blott ena hälften af en ellips, i hvilken halfva ellips han
svänger fram och tillbaka liksom en pendel. Det är omöjligt
att} göra sig ett begrepp om allt det omvexlingsrika i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
