- Project Runeberg -  Nordisk universitets-tidskrift / Andra Häftet. 1855 /
38

(1854-1866)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de olika slag af metamorphos, som förekomma hos vexterna, af Prof. Jacob Agardh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38

J. Gr. Agardh.

sin egna, individuella oeconomie, tills Ståndet slutligen
upplöser sig i en mängd särskilta individer. Me tam or ph
os-serien genomlöpes således här af ståndet, icke af
individet; eller rättare sagdt, jemte den särskilta
metamor-phos som individet har, har Ståndet jemväl sin. — Hos Biet
och dess närslägtingar genomgår hvarje särskilt individ
in-secternas vanliga metamorphos, d. v. s. blir efter larf pupa
och slutligen imago; men äggen, ur hvilka larfverne
framkomma, äro af 3:ne slag. Ur de första, som läggas tidigt
om våren, framkomma endast Arbetsbin, d. v. s.
ofullkomliga, könlösa individer; i några följande kullar af ägg
utvecklas fullkomliga Hannar; och slutligen läggas
Drottningäggen, d. v. s. ägg till fullkomligt utvecklade Honor. Enär
alltså här de första kullarne ägg blott frambringa könlösa,
ofullkomliga individer, och dessa efterföljas af fullkomligare,
yngeldugliga, så kan man utan tvifvel äfven här tala om en
successiv metamorphos, men denna genomlöpes då här
icke af individet, utan af sjelfva de på hvarandra
följande generationerne.

Jag har hämtat dessa exempel ur djurriket, emedan
individualiteten här är så skarpt utpreglad, att någon tvist icke
bör kunna uppstå om hvad som är enkelt individ, stånd
med individer, coloni bestående af flera generationer af
individer. Golonien och ståndet, likaväl som det enkla
individet, har sin formkrets, sitt särskilta mål, sin individualitet.
Hos vexterne, der individualiteten är mindre tydligt bestämd,
der är man också långtifrån att vara ense om hvad man
bör förstå med enkelt individ och sammansatt, i fall vi få
nyttja denna term. Om vi fästa oss vid förhållandet hos de
högre djuren, så skulle vi väl kalla individ hvarje ur
ägg-uppkommen särskilt bestående organism. Ett träd,
uppkommet ur ett frö, vore således ett individ. Men ett träd, i
öfrigt fullkomligen likt det förra, kan uppstå lika väl genom
alläggare eller stickling som genom frö. Man säger väl att
sålunda uppkomna träd fortsätta individet, och man anför
som stöd för denna åsigt, att de öfverföra till det nya träd,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:24:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordutid/1-2/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free