Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett votum i frågan om "classicitetens förfall," af Prof. Joh. Gust. Ek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett votum i frågan om "classicitetens förfall."
97
ingenting mer, än den blotta och bara hermeneutiken, som
fullt lämpar sig för en behandling på samma språk, hvarpå
texten är affattad. Men äfven der tvingas man, för att göra
sig fullt begriplig, ofta att förklara sjelfva förklaringen genom
anförande af ett och annat ’mycket betecknande ord eller
uttryckssätt från modersmålet. Och äfven för commentatorn
kan utläggningen af den antika tanken i dess förhållande till
nutidens vetenskapliga ståndpunkt (och sådana
jemförelse-punkter finnas naturligtvis många) blifva besvärlig nog,
hvarföre också i nyare tider en och annan mycket förtjenstfull
commentar blifvit på bearbetarens modersmål affattad. Yi
erinra blott om Heindorfs behandling af Horatii Satirer,
sedermera af Wüstemann öfverarbetad, samt om Wielands och
Schmids arbeten öfver Epistlarne. Yi medgifva likväl, att
commentarier till latinska författare ur mer än ett skäl helst
böra vara på latin, nemi. för det första i anseende till den
brokighet, som skulle uppkomma genom blandningen af
textens latin och bearbetarens svenska, tyska o. s. v.; för det
andra i anseende till den nyttiga tankeansträngning, som en
på latin affattad commentar af lärjungen kräfver, och
hvilken, om commentatorn gjort sin sak väl, kan för lärjungens
utbildning till philolog vara till och med verksammare än
sjelfva texten. Den gamla tanken kommer oss nemligen vida
närmare och tilltalar oss mer, om också på samma språk
uttryckt, när den för oss reflecteras af en till tiden närmare
liggande uppfattning. Deremot ger den på modersmålet
affattade commentaren alltför litet anledning till eget arbete
och befordrar således en förderflig tankelättja.
Men när nu med detta enda undantag förhållandet är
sådant inom sjelfva den classiska philologien, så kan det
ännu mindre komma i fråga, att classiciteten *såsom sådan
skulle för de öfriga vetenskaperna hafva någon större
betydelse. Det är nemligen en känd sak, att Botaniken och
Zoologien, särdeles den descriptiva, der språket i anseende
till den tankegångens enkelhet och omedelbarhet, som der
råder, gör vida mindre svårighet, än inom andra moderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
