Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af den Skandinaviska jordens växtlighet, af Prof. Elias Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfversigt af den Sk and i ria vista jordens växtlighet. 9
den; öster om nämnde sjökedja möta skogar af Lärkträdet
och Sibiriska Granen i stället för vår vanliga Europeiska.
Skandinavien, sålunda begränsadt, bildar ett ganska
naturligt florområde, som i flera hänseenden afviker från de
öfriga större Europeiska. Det öfverensstämmer likväl deruti
med det Europeiska i sin helhet, att det framställer få
egendomliga typer i jemförelse med de öfriga verldsdel
larna (södra hemisferen med ojemförligt mindre fast land
frambringar de flesta mest egendomliga typer); att
slägterna i allmänhet icke framvisa den mångfald af arter af
samma slägte, som icke blott heta zonen, företrädesvis i
Amerika, utan äfven andra mera tempererade länder, t. ex.
Kaplandet, Norra Amerika under lika isothermer. Deremot
ega arterna i Europa i allmänhet en större utbredning,
hvilket torde härleda sig af den större kulturen och lifligare
kommunikationen. Inga tropiska och subtropiska växtformer
tillhöra egentligen Europa, endast på Medelhafskusten
förekomma några få representanter. Skandinavien, utan ; alla
sådana, kan i alla nämnda hänseenden sägas renast
framställa deri Europeiska typen. De herrligaste tropiska
frukterna, liksom flera de vigtigaste kulturväxterna, kunna
derföre icke i Europa acklimatiseras, minst i Skandinavien.
Skandinaviens vegetation utgöres af trenne elementer: 1)
det medeleuropeiska låglandets, hvilken utgör massan af de
inhemska växterna; 2) flera arter af den sydeuropeiska
alp-floran, som i allmänhet är alpinsk, men ofta äfven hos oss
uppträder i lägre bergstrakter, t. ex. Thesium alfinumt
Helicmthemum ölandicum, Pinguicula alpina,
Melampy-rum silvaticum m. fl. och 3) den arktiska Floran. Denna
sistnämnda är nära nog fullkomligt likartad rundt kring hela
klotet, så att samma arter iirinas i Finmarken, Sibirien och
Norra Amerika, ett förhållande, som märkbart aftager, ju
mer man närmar sig eqvatorn, så att i samma mån
longi-tudsgraderna växa i bredd, tilltager äfven vegetationens
olikhet under samma breddgrad, I arktiska zonen äro nemligen
arterna vanligen gemensamma rundt ’kring klotet, i
subark-tiska och kallare tempererade vanligen slägterna, men i de
varmare tempererade endast familjerna, och i den heta zo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
