Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af den Skandinaviska jordens växtlighet, af Prof. Elias Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Elias Fries. Öfversigt af den Skandinaviska jordens växtlighet.
nen blifva ofta äfven dessa olika. Då så väl arterna,
tillhörande den medeleuropeiska alpfloran, som den arktiska
zonens, lätteligen sammanblandas, måste anmärkas, att till den
förra räknas de, som tillika förekomma på medlersta
Europas fjäll, men icke hafva större utbredning efter latituden;
alla de åter, som saknas i medlersta Europa, tillhöra arktiska
zonen. Det är i synnerhet de sednare, som tilltaga i mängd
emot norden, och flertalet af dessa äro icke egentliga
fjällväxter, utan tillhöra egentligen nordligaste Sveriges
skogstrakter, såsom Ranunculus lapponicum, Rubus arcticus
m. fl., eller Nordlandens och Finmarkens kuster, såsom
Gen-tiana, serrata, involucrata, Primnia sibirica o. s. v. De
utmärktaste växter, som sednare åren blifvit upptäckta i
Skandinavien, äro egentligen Amerikanska, såsom Botrychium
virginicumCareæ scirpoidea, Stellaria borealis, Arnica
alpina o. s. v. Hvad som egentligen utmärker Skandinaviska
Floran fran medlersta Europas är: 1) ett relativt mindre
antal af ettariga växter; 2) de talrika arktiska former, som
uppträda i densamma och ehuru tilltagande mot norden icke
alldeles saknas i Danmark, t. ex. Ilaloseias, Stenhammar
to, Rubus Chamaemorus, Cornus suecica m. fl,; och 3)
rikedomen på växtarter, som tillhöra torfjord. Icke blott
alla slägten, som i Skandinavien synas hafva sin center, t.
ex. Pil, Starr, ,Rörhven (Saliæ, Carew, Calamagrostis),
utan samtliga Skandinavien mera egendomliga arter tillhöra
torfjorden. Detta är en naturlig följd deraf, att torfbildning
allt mer och mer tilltager emot norden; defl ät dën enda
mera egendomliga bildning, vårt land eger, ty redan
Tysklands torfjord är vida afvikande från våra nordliga
skogstrakters. Egendomliga arter, som utom Skandinavien icke
ega vidsträckt utbredning, äro likväl högst få. Flera, såsom
sådana ansedda, hafva i sednare åren blifvit funna på långt
aflägsna trakter, t. ex. Artemisia norvegica på Klippiga
bergen i Amerika, Artemisia rup estris, laciniata och Careæ
obtusata i Sibirien, Blyttia suaveolens eller Cinna eæpansa
vid Petersburg* Baikal och på Sitka. Detta är en
anmärkningsvärd egenhet, emedan florömråden med så vidsträckt
utbredning sällan sakna flera egendomliga typer. Det må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
