Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af den Skandinaviska jordens växtlighet, af Prof. Elias Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfversigt af den Sk and i ria vista jordens växtlighet. 15
med ens försvinna. Dessa förblifva sedermera nära lika
längs hela Bottenhafvet, och börjar stundom värci tidigare i
norden än vid södra kusten, ty detta beror på hvad punkt
ismassorna om våren aflastas.
Men dessa vegetationens egenheter längsefter de olika
hafven beror icke ensamt af deras inflytande pa
temperaturen och dennas olika fördelning emellan årstiderna, utan
måhända icke mindre på nederbörden, hvilken är en lika
vigtig faktor för växtligheten. Hvardera af Skandinaviens
hufvuddelar erhåller mesta nederbörden från olika haf, hvarföre
ock olika vindar betinga densamma. Danmark tillhör
hufvudsakligen Nordsjöns regngebit; sydvestvinden medför
betydligaste nederbörden. Göta rike beror i afseende på
nederbörden både af Vesterhafvet (Kattegat med Skagerrack)
och Östersjön; Vettern synes antyda gränsen för hvardera»
öfvervägande inflytande. Svea rike erhåller sin mesta neder-*
börd med östanvinden från Östersjön och nordligare af
Bottenhafvet; men vid medlersta Sveriges kuster möta de mest
långväga vågor från samtliga Östersjöns armar, hvarföre
vattnet vid dess kuster är i ett föränderligt stigande och
fallande. Norges kustland erhåller sin mesta nederbörd från
Atlantiska hafvet; men den synes utom sydligaste delen hafva
mindre inflytande på det inre landet för de dammar, de höga
fjällarne bilda. Deraf beror, som bekant, den
utomordentligt starka nederbörden i Bergens stift. Tvertom synas de
inre stängda dalarne, enligt vegetationens lynne, hafva ett
kontinentalklimat. Samma gäller om de inre skogbeväxta
delarne af Lappland; men längs Nordlandens och
Finmarkens kuster inverkar på alla temperatur- och
nederbörds-förhällanden uteslutande Ishafvet, så att i vestliga delen;den
öfver fjällryggen kommande sunnanvinden är den kallaste, och
nordanvinden, om än väld sammast, den blidaste. Finland
omgifves både af Bottenhafvet, Finska viken och Hvita
hafvet; alla tre jemte de stora sjöarne inverka på olika delar
deraf, men den mesta nederbörden, jemte de största
ovädren, komma östan ifrån, hvilket ock öfverensstämmer med
dess kontinentala vegetation. Det inflytande på vegetationen
i stort, hafven medföra, tillkommer inom mindre omfång de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
