Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af den Skandinaviska jordens växtlighet, af Prof. Elias Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
Elias Fries. Öfversigt af den Skandinaviska jordens växtlighet.
större insjöarne, kring hvilka icke blott klimatet är blidare
och växtligheten större, utan tillika, då dessa åtföljas af
öfvergångsbildningar, flera sydligare arter uppträda.
Vanligen äro ock floddalarne bördigare, men ett märkvärdigt
undantag inträffar, då flodernas källor och tillflöden upprinna
i trakter, der älfven består af förvittrade, lerfattiga
hällearter; från dessa har nedförts en ofruktbar sandbetäckning,
som Öfversvämmat det nedre låglandet, såsom i Nissa- och
Lagadalarne samt flera af Vermlands elfdalar. Ben
ödsligaste och ofruktbaraste trakt i Skandinavien äro af samma
orsak nejderna kring Enare träsk.
Ofvannämnda spridda öfvergångsbildmngar gifva dock
icke vegetationen i sin helhet någon egendomlig pregel; detta
inträffar först då, när en hel landsträcka uteslutande tillhör
öfvergångsbildningen, såsom Öland och Gottland. Dessa öar
afvika så väsendtligt från de öfriga landskapen af Göta rike,
att de icke kunna upptagas i dess allmänna karakteristik.
Ehuru båda hvila på kalkgrund, och vegetationen i flera
hänseenden öfverensstämmer, företer hvardera flera egenheter.
Öland utgöres endast af en långsträckt ås, som småningom
höjer sig från öster, men brant afbrytes emot vester och
sänker sig mot båda ändpunkterna , hvarföre man jemfört det
(si magua liceat comp onere parvis) med kölen af en
om-hvälfd båt. Medlersta delen, en flack, i dagen liggande,
söndersprucken kalkhäll, är, der ej en rikare mullbetäckning
tillkommit, i hög grad ofruktbar, men frambringar en mängd
egendomliga växtarter, hvilka synas hafva sitt egentliga hem
dels i södra Europa, dels i Sibirien. Nedanom denna,
synnerligen längs vestra kusten, ligger ett bördigt
alluvial-land, som utmärker sig genom sin rika växtlighet, sina
sköna lundar, sydländska v Orchidéer, yppiga
Verbascum-former o. s. v. Med denna del öfverensstämmer
vegetationen på Danmarks mäktigaste kritformàtioner, såsom Möen;
men till Alvarens vegetation finnes der intet spår. Det är
i synnerhet på öns södra del (Stora Alvar en, som vårtiden
är öfversvämmad, men om sommaren förbränd), Ölands
egendomliga natur renast framträder (Potentilla fruticosa,
Artemisia laciniata, öerastium ghitinosum, Plantag o minor);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
