Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Statshvälfningen i Sverige under Carl XI:s regering, af Prof. F. F. Carlson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
F. F. Carlson.
närmare liggande nödvändighet dertill, då, utom det likartade
som visar sig i samhällsutvecklingen, de trenne folken så
ofta inverkat bestämmande på hvarandras öden.
Behandlingen af de trenne Skandinaviska rikenas
historia har i detta afseende ännu mycket att vinna. Endast
småningom kan den närma sig målet. Redan syftningen
dertill verkar dock upplysande, lifvande, väckande, och om denna
tidskrift kan till befrämjande deraf något bidraga, så synes
den derigenom väsendtligen verka i den riktning, som är
densamma föresatt. Efterföljande uppsats är väl egentligen
ämnad att upplysa-en vigtig punkt af Svenska samhällets
utveckling: men den skall likväl, under behandlingen af sitt
ämne, icke helt och hållet lemna ur sigte de beslägtade
folken, utan söka i en och annan punkt ådagalägga det
inbördes sammanhanget af deras utveckling, äfvensom den
återverkan, de ömsesidigt erfarit af de ingripande förändringarne
i deras inre.
Ehuru vid den nyare historiens dagning konungamakten
inom de Europeiska staterna hade dämpat sjelfständigheten
hos de serskilda mäktiga samhällselementer, som i
medeltiden egt en nästan oberoende utveckling, och sammanfört*
dem till ett nationelt helt, så innehade dock ännu i förra
hälften af sextonhundratalet den stora aristokratien i de
flesta riken på Europas fasta land en öfvermäktig ställning.
I Frankrike växte långsamt och icke utan afbrott den
konungsliga makten upp till envälde. I Tyskland var
förhållandet ännu icke nog stadgadt emellan Kejsaren och de nya
landsherrar inojn hans rike, som i förhållande till honom
småningom kämpade sig fram till en allt större
sjelfständighet, under det de tillika utsläckte den politiska
betydenheten hos lapdständerna inom deras områden. I de
Skandinaviska rikena var de storafc välde ännu betydande öfverallt,
ehuru konungamakten i Sverige genom arfsrätten hade
förvärfvat en grundval för egen styrka som den i Danmark och
Norge saknade. Under årtiondena närmast efter den stora
förlikning mellan kämpande religiösa och politiska intressen, som
fått nainn af den Vestfaliska freden, skedde deremot i alla
dessa stater ^n afgörande vändning till enväldet. Efter Yest-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
