Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Statshvälfningen i Sverige under Carl XI:s regering, af Prof. F. F. Carlson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Statshvälfningen i Sverige uncfer Carl XF:s regering. §37)
faliska freden stadgades än mer de Tyska Furstarnes
landshöghet och antog, småningom lossnande från riket,
karakteren af en oinskränkt regeringsmakt. I Frankrike mognade
frukterna af Richelieus fina och kraftfulla politik under
Mazarins hand och än mer under Ludvig XIV:s egen. I
Danmark och Sverige följde inom tvenne årtionden de
statshvägningar på hvarandra, som grundade suveräniteten. Denna
förändring har inom de nordiska staterna icke försiggått utan
att de erfarit en stark inflytelse af hvarandra.
Carl X:s väldiga eröfringsförsök gåfvo utgångspunkten
för ett nytt tidskifte i Nordens historia. Om i afseende på
någon dödlig skaldens uttryck haft tillämpning: att
menni-niskans karakter och hennes öde endast äro uttryck af samma
begrepp, så gäller det om denna Konung. Kallad till
thronen i en tid, då de allmänt upprörda politiska förhållandena
ännu icke satt sig, såg han ,framför sig ändlösa utsigter, och
hans planer kände icke heller någon gräns. Han tyckte sig
stå framför ett haf af möjligheter, och hans rörliga
inbillningskraft återspeglade dem alla. Blixtens snabbhet utmärkte
hans tanke såsom hans verksamhet, och genom snabbheten
vann han äfven sina största framgångar. Sedan hans anfall
mot Polen bragt alla dess grannar i en rörelse, som för detta
rike skulle hafva genomgripande följder, kallades han af
Danmarks utmaning till försvar för sina egna länder. Men han
utförde denna strid icke, såsom många äfven bland hans
rådsherrar velat, genom att betäcka sitt lands gränser, utan genom
ett infall i hjertat af fiendens. Hans öfvade här bröt sig väg
genom det motstånd som var ämnadt att värna Danmarks
gräns; hans djerfva beslutsamhet begagnade tillfällighetens
ynnest till inbrottet på Sejand, och hans makt öfver sig sjelf
antog freden utan att söka drifva sakerna till det yttersta.
Att de lidna förlusterna frambragte en stark inre
rörelse i Danmark, är bekant. Äfven de Svenska sändebudens
vittnesbörd bekräfta det. "Her ere ellers månge mala
do-mestica. Skulle Danmark geraade i krig vil det sikkert
komme i hundra hasarder", hade Dureel anmärkt redan före
krigets utbrott: och Coyet skrifver, sedan freden i
Roeskilde blifvit sluten, ifrån Köpenhamn till Carl X i Juni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
