Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Statshvälfningen i Sverige under Carl XI:s regering, af Prof. F. F. Carlson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
F. F. Carlson.
1658: "efter ali apparence blifver bär buller i landet när E.
K. M:s armé är borta." Mindre kändt är, att, dä Carl X
först fattade tanken på ett nytt krig med Danmark, bland
anledningarne dertill äfven var förmodan om en inre
brytning och om konungamaktens seger i detta rike. Hans
öfverläggningar med sitt Råd under Utskottsmötet i Qöteborg
visa huru ogerna han såg denna hvälfning komma. Såsom
det icke sällan sker-i de menskliga sakerna, bidrog han att
påskynda just hvad han ville förhindra. Carl X riktade mot
Danmark ännu ett plötsligt anfall , och denna gång med
tanken på en fullstän(|ig eröfring. Öfverraskningen
misslyckades, och under försvaret af den hotade hufvudstaden
vaknade en ny anda i Danmark: den förde segerrikt striden för
nationens sjelfbestånd: den genombröt det gamla aftynande
samhällsskickets skrankor. Köpenhamns borgerskap lärde
känna sin styrka; Konungen trädde i en nära beröring och
i en af faran länge underhållen samverkan med alla
samhällsklasser; aristokratien deremot sjönk tillbaka, och innan
Svenska hären lemnade Seland, voro i sjelfva verket
grundvalarne redan lagda till den förstärkning af konungamakten ,
som kort efter freden, på Riksdagen i Köpenhamn gjorde
denna makt ärftlig och oinskränkt.
Christianits sträfvande att underkufva Sverige hade
gjort slut på Unionen och gifvit Sverige anstöt till en
förändring af författningen till konungamaktens fördel. Det är
märkvärdigt att Carl X:s försök att underlägga sig Danmark,
då det skakade de gamla förhållandena till deras grundvalar
och föranledde en statshvälfning, som gick ännu längre i
samma riktning som den Svenska, tillika hos det sjunkande
partiet återväckte tankarne på den utslocknade Nordiska
Unionen. De store i Danmark erinrade sig nu denna Union
och ville förnya den. Generalguvernören i Skåne, Grefve
Gustaf Otto Stenbock, skrifver i början af Juni 1661 till
Riksdrotsen Pehr Brahe: "förnäme Danskar säga att
Danmark icke länge kan förblifva i sitt närvarande tillstånd;
och måtte man komma dertill igen att dessa trenne
konungariken blefve ett: man kunde ju taga den föreningen före,
som då var mellan bemälte konungariken och hvad de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
