Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Statshvälfningen i Sverige under Carl XI:s regering, af Prof. F. F. Carlson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 ’
F. F. Carlson.
Carl XI:s personlighet är af allt för stör vigt, för att
man skulle kunna lemna äfven den kortaste öfversigt öfver
upprättandet af hans envälde utan att teckna honom sjelf.
Brytningen i de offentliga förhållandena var tillika en kris i
Konungens personliga utveckling. Vid sitt tillträde till
regeringen var Carl XI en späd yngling, vänlig emot alla, gerna
deltagande i nöjen af flera slag, under det han tillika visade
tecken till ett häftigt och envist lynne. Han såg med glädje
ett krig utbrista, icke tviflande att allt var förberedt till dess
utförande. Kriget kom, och redan de första tilldragelserna
blottade hela lamheten i de anstalter som voro vidtagna. Hvad
nederlaget vid Fehrbellin hade begynt, fullbordades af den
långsamt rustade flottans återtåg straxt efter sedan den gått
ur hamnen. I samma mån som slappheten, oordningen, den
inre söndringen tydligare visade sina frukter, i samma mån
tilltog Konungens förbittring och stärktes tillika hans beslut
att sjelf ställa allt till rätta. Han lemnade Stockholm: han såg
öfverallt försvarsanstalterna sakna kraft och ordning, men han
fann derjemte öfverallt der han visade sig, en beredvillig lyd^
nad. Sålunda banades vägen till hans personliga ingripande på
alla punkter af förvaltningen, under det att hans aktning
för Rådet helt och hållet förföll. Begynnelsen af enväldets
utförande var samtidig med den mognade planen dertill.
På ett trefaldigt sätt verkadë kriget till en rubbning af
rådsmakten. De kraftlösa rustningarne afhöljde svagheterna
hos den nästföregående regeringen; nederlagen nedsatte de
mest lysande Rådsherrarnes personliga anseende (innan ett
år förflutit efter krigets utbrott, voro icke mindre än trenne
af riksförmyndarne, Rikskansleren, Riksmarsken,
Riksamiralen , invecklade i rättegångar eller försatta ur utöfningen af
sina embeten): och Konungens frånvaro från Stockholm
beröfvade Rådet småningom nästan ali inflytelse på ärendernas gång.
Den kabinettskonselj, som förut hade jemte Rådet varit
tillkallad af Konungen i vissa angelägenheter, blef nu i alla
ären-der den enda som hördes och trädde helt och hållet i
rådkammarens ställe. Intet enda Riksråd tilläts följa Konungen:
knappast underrättade han Rådet om sina planer och företag, och
hans skrifvelser till detsamma innehöllo mest ovillkorliga fö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
