Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Statshvälfningen i Sverige under Carl XI:s regering, af Prof. F. F. Carlson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Statshvälfningen i Sverige uncfer Carl XF:s regering. §51)
blott bildad, utan äfven, genom ; sakernas egen utvecklings
redan under verkställighet. Men hans djerfva och orubbliga
sinne har väsendtligen bidragit till dess fullständiga
genomförande. En kraftfullare karakter än Be la Gardie, mera
statsman än Lindsköld, efterträdde han dessa i delaktigheten
af Konungens plan, och den vann fran denna tid allt mera
stadga. Kriget fortgick, ehuru ännu alltid under stora
svårigheter, likväl med en mera bestämd öfvervigt för Sverige,
och i samma mån växte med icke ringa hastighet Konungens
makt. .
Rådet, som under tidén sjunkit nästan till obetydlighet,
och länge med oro iakttagit tecknen till den pågående
förändringen, vidtog nu åtgärder för att hejda den, men för
sent. Vid den gemensamt hotande faran ingingo de tvenne
så länge kämpande partierna i Rådet, om våren 1677,
ändtligen förlikning med hvarandra, och Rikskansleren, som det
syntes, i det bästa förhållande med sina fordna
motståndare > deltog åter i Rådets öfverläggningar. "Herodes och
Pilatus äro blefne goda vänner, och vilja förråda Herran",
skrifver Göran Gyllenstierna från Stockholm till sin broder
Johan. Johan Gyllenstiernas gamla vanner bröto nu med
honom, och Jvonungens tillväxande makt uppväckte de
storas lifliga bekymmer. Rådet å sin sida var ett föremål
för mångas misstankar; dess ställning var svår. "Senatea
hafver allmänt den olyckan att man snart fattar om den
vidriga omdömen. Tiderna äro mäkta proclive till vrånga
omdömen, så att nästan ingen innocence så stor är att den kan
undgå arghetens beklickande", skrifver M. G. De la Gardie.
Rådet gjorde det ena försöket etter det andra att
återställa #in rubbade myndighet. I Maj 1677 uppsatte det efter
Rikskanslerens utkast en skriftlig framställning till Konungen,
hvaruti det erinrade honom om nödvändigheten att begagna
Rådets biträde, att anlita Kollegierna och att sammankalla en
Riksdag. "E. M. har med kronan af sina förfäder ärft
förbindelsen att styra efter lag och skydda hyar och en vid dess
privilegier" r hette det deri. Skriften var undertecknad af fjorton
Rådsherrar,; och medtogs af en ibland dem, Grefve Johan
Stenbock tiU; Konungen ,, men hade ingen verkan. Om hösten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
