- Project Runeberg -  Nordisk universitets-tidskrift / Fjerde Häftet. 1855 /
78

(1854-1866)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om det Natursköna, af Mag. Doc. B. E. Malmström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78

B. E. Malmström.

.Men äfven den mognare åldern liar sina vigtiga
betänkligheter deremot, ehuru den som oftast uttalar dem på den
vanliga föreställningens språk. Men detta språk är icke att
förakta, ehuru ofta det af spekulationen föraktas. Filosofien
förfar oförsigtigt, då den med förnämhet ser ned på det
allmänna föreställningssättet, ty för det mesta blifver, efter
mångfaldiga irringar, filosofiens resultat endast en utredning
af den populära föreställningens innehåll och en bekräftelse
af dess riktighet. Det är visserligen Sannt att det vanliga
föreställningssättet icke alltid träffar sanningen; men i de
aldra flesta fall visar det dock, med säker instinkt, åt det
håll der sanningen är att finna.

Denna förnekelse af naturens skönhet är lika ny som
den är sällsam. Bekant är att Konsten för icke längesedan
upplefvat en tidsålder af vördnad för naturen, som gränsade
till förgudning. Denna esthetiska naturdyrkan, hvars första
profetiska förkunnare var Klopstock, och som sedan
frambragte Werther och die Räuber, Höltys idyller och Bürgers
ballader och slutligen uppnådde sin ytterlighet i Stolbergarnes
natursvärmande baechantism, egde ännu en efterklang i den
romantiska skolans allmänna skönhetskult, men frammanade
slutligen, såsom alla ytterligheter, den kraftiga reaktion,
som uttalar sig i Hegels esthetiska åsigter.

Visserligen medgifver Hegel att det Natursköna, ur en
viss synpunkt, kan sägas ega samma innehåll som idealet
eller det konstsköna. Men, menar han, den olika form, i
hvilken idéen hos båda vinner verklighet, medför äfven en
väsendtlig olikhet i innehållet*). Saken förhåller sig, såsom
Vischer**) bevisat, så: att Hegel derigenom att han
sammanblandat Idéen af det Sköna med Idéen i allmänhet,
hvilken sednare först inom den andliga verlden vinner motsvarig
verklighet,* nedsatt naturens esthetiska värde, ehuru den
andliga verlden, från synpunkten af det sköna, äfven lider
af bristfälligheter och tarfvar en idealisering så väl som den
naturliga. Att dénna underskattning af Naturens esthetiska
värde, hvilken Hegel för öfrigt icke förmått öfverallt strängt

• Hegel, Aesth. i. 182. **) Vischer, Aesth. 237.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:25:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordutid/1-4/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free