- Project Runeberg -  Nordisk universitets-tidskrift / Fjerde Häftet. 1855 /
82

(1854-1866)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om det Natursköna, af Mag. Doc. B. E. Malmström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82

B. E. - Malmström.

(Scheinen, Erscheinung). Det heter äfven att det Sköna är
Idéen såsom Åskådning eller Bild, att det Sköna är
motsvarigheten mellan Idé och Bild, den omedelbara
motsvarigheten mellan det Ideala och det Reala. Förhållandet
mellan dessa båda momenter i det Sköna, redan förut
grundligen undersökt af Ruge och Vischer, har på ett förträffligt
sätt blifvit utredt af den af oss förut åberopade Zeising.
Den identitet, som i det Sköna eger rum mellan det Ideala
och det Reala, är, enligt hans åsigt, ingen omedelbar
identitet, som tillvägabringas inom objektet sjelft, utan det sköna
föremålet är skönt endast så vida som det framställer sig
för ett åskådande subjekt såsom identiskt med detta; å
andra sidan åter är det Sköna ingalunda endast en egenskap,
som af subjektet öfverflytta« på objektet, utan det är
verkligen något, som liksom lQSsliter sig från objektet for att
hängifva sig åt subjektet, något som icke känner sig
hem-mastadt hos objektet utan hos subjektet och derföre längtar
tillbaka till detta sednare. Detta förhållande förtjenar så
mycket mera att uppmärksammas, som den tanken att »det
Sköna beror på enheten af det Reala och Ideala, fattas än
alltför objektivt än alltför subjektivt. Mången förstår
nemligen med den idé, som skall vara identisk med den sköna
företeelsen, endast den gestaltningsprincip, som herrskar inom
företeelsen sjelf eller som föresväfvat dess upphofsman, och
mena följaktligen att allting är skönt, som i hela sin
realitet motsvarar denna immanenta eller inspirerande princip.
Men i denna mening är ingenting realt skönt och kan ej
vara det. Hos hvarje föremål, som synes oss skönt, finnes
bakom det, som visar sig såsom skönt, äfven någonting
o-skönt, något som icke får tagas med i räkningen, om vi
verkligen skola finna föremålet skönt, t. ex. i en skön
byggnad kalk, murbruk och dylikt, i en skön tafla linneväf och
klister, i ett skönt musikstycke vibrationen af tarmsträngar
o. s. v. Men å andra sidan skulle enligt denna uppfattning
äfven fula ting kunna kallas sköna, ty man kan ju äfven
tänka sig en gestaltningsprincip, som vill det fula säsom
sådant: följaktligen måste ett ting synas skönt äfven då, när
det framställer sig såsom en realisation af denna gestalt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:25:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordutid/1-4/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free