Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om det Natursköna, af Mag. Doc. B. E. Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
B. -B.*Malmström.
rien Företeelse, då deremot den thetiska och den
synthetisk a kategorien äro de samma som hos Hegel, Men
skillnaden är dock högst vigtig. Hegel har först i sin andra
triehotomi hunnit kategorien Företeelse, hvilken motsvarar
Intet i den första; i sin tredje triehotomi har han i samma
rum kategorien objektivitet. Deraf följer nödvändigt att hos
Hegel ali företeelse, hela den objektiva verlden antingen i
grunden måste vara = Intet, eller ock att han endast
genom ett våldsamt språng kan komma öfver till den
omedelbara verklighet, Lifvet och Naturen, som i hans Logik icke
eger någon verklig grundläggning.
Vara’t i dessa sina tre momenter af Vara, Företeelse
och Blifva är likbetydande med Gud; ty något mera allmänt
och alltomfattande än detta treeniga Yara låter ej tänka sig.
Gud såsom rent Vara är Gud i och för sig, Gud såsom
Företeelse är Universum, Gud såsom Blifva (utveckling,
verksamhet) är Guds styrelse af Universum, den
gudomliga Verldsregeringen. Dessa tre momenter af Guds Yara
äro, sammanfattade, det Absoluta.
Yi kunna här ej inlåta oss i en närmare logisk
undersökning af alla dessa tre sistnämnda kategorier. Det är den
andra i ordningen, Universum, som närmast angår oss.
U-niversum kan anses såsom en Guds söndring från sig sjelf,
i den mening, att då hos Gud såsom sådan (såsom Yara)
subjekt och objekt befinna sig i omedelbar enhet med («=
indifferens mot) hvarandra, de i Universum (Gud såsom
Företeelse) visa sig såsom motsatser mot hvarandra.
Universum måste således innehålla två sidor: en subjektiv och
en objektiv. Den förra, den tänkande, aktiva sidan
uppfatta vi såsom Ande; den sednare, den tänkta, passiva kalla
vi Natur. Ehuru dessa båda motsatser inom Verlden aldrig
kunna fullt öfvervinnas, så äro de likväl Ett i Gud, så att
Anden i sin grund tillika är Natur och Naturen tillika Ande *).
*) Jfr Zeising, Aesth. F. sid. 57 f. Weil Geist und Natur in Gott
als dem Grunde ihres Daseyns Eins sind, und weil der
Unter-schied zwischen Subject und Object kein substantieller sondern
nur ein formeller ist, so ist jedes der beiden Weltelemenle in
aeiner Weis« wieder die ganze Well, dergestalt dass die geistige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
