Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om det Natursköna, af Mag. Doc. B. E. Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
B. E. - Malmström.
af det personliga, husliga, sociala, politiska och religiösa
lifvet— kortligen alla handlingar och tilldragelser, sådana
som de framställa sig i oändlig mångfald efter de olika
personligheterna, nationaliteterna, historiska tillstånden o. s. v.*).
Denna krets omfattar således verksamhetens och
Handlingens hela rika verld, från och med djuret, som bygger
sitt bo-**) och fostrar sina ungar, till och med den
menskliga individen, som omkring sig skapar sitt hem, och de
menskliga familjerna, som sammansluta sig till samhällen.
Detta område är så mycket mera tilldragande för mensklig
betraktelse och eftertanke, som det esthetiska intresset här
’blandas med det ethiska, eller rättare så införlifvas dermed
att, jü högre en handling gäller ur det godas synpunkt,
desto högre gäller den äfven ur det skönas. Inom djurverlden
t. ex. utspänner spindeln sin väf i det rofgiriga ändamålet
att deri fånga svagare varelser för sin föda, insekten och
fogeln bygga bo i den egoistiska afsigten att bereda skydd
åt sig sjelf och sitt yngel. Sådana verksamhetsdrifter äro
så väl för den esthetiska som den moraliska betraktelsen dels
vidriga, dels likgiltiga, och kunna endast hafva vetenskapligt
intresse. Långt högre visar sig de ädlare djurens
verksamhetsdrift: lejonets hjeltemod, som gör dess styrka än
fruktansvärdare, dess ädelmod, dådet, såsom det säges, stundom
skonar sitt svagare offer; hundans trohet, då han med
uppoffring af sitt eget lif söker rädda sin herres; hästens
ridderliga stolthet, då han, oaktadt sin naturliga skygghet,
delar krigarens alla mödor och faror, liksom om han äfven
delade dennes pligtkänsla: sådana drag af verksamhet, ehuru
visserligen instinktmässiga, utgöra likväl moraliska
instinkter, och ega derigenom äfven sin högre esthetiska betydelse.
Och ju högre man inom mennisko verlden uppstiger på den
*) Zeising, Aestb. Forscb. s. 153.
**) Att den instinktmässiga konst- och byggnadsdriften hos vissa
lägre djurarter, företrädesvis insekter och foglar, likväl icke är af
serdeles hög betydelse, har Vischer ådagalagt. De ädlare
djurarterna bygga dels icke egentliga bon, dels (husdjuren) mottaga
de sina bostäder af menniskans hand. Vischer ^ Acsth. 289.
Anm. 2. Jfr. §§. 303, 307. Anm. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
