Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om det Natursköna, af Mag. Doc. B. E. Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oai det Natursköna.
109
kupoler, skogen genom pelare- eller kolonnraderna med
deras palmlika utbredning mot höjden eller deras löfverk
golf-vets mosaikprydnader synas ofta ämnade att återgifva en
bild af markens blomstermattà. En sådan efterbildning
finner man visserligen endast i den högre byggnadskonsten, i
synnerhet tempelbyggnaden; den lägre nöjer sig med
tillämpningen af Universi allmänna abstrakta lagar.
Den Makrokosmiska skönheten kan äfven framställas af
Målarkonsten genom sjö- och landskapsstycket, då detta
å-syftar att återgifva naturens elementariska lif i ljuset,
luften, vattnet, elden, jordbildningen och jordens alster. Vi
hafva redan vidrört denna punkt, ocli sett att
Landskaps-stycket stundom kan vara af så helt och hållet-
makrokos-misk beskaffenhet att det kan umbära djuriskt ocli
menskligt staffage. Att arkitekturmålnirigen företrädesvis hör hit
faller af sig sjelft. Äfven Poesien kan, såsom beskrifvande,
uttrycka denna art af skönhet.
Bland de bildande Konsterna är Skulpturen
företrädesvis den Mikrokosmiska konsten. Menniskan, såsom den
högsta mikrokosmen, är dess egentliga förebild, och dess
uppgift är att framställa den menskliga individualiteten såsom
skön individualitet. Skulpturen skapar också t gemenligen
blott enstaka bilder. När den frambringar grupper, gör den
det vanligen för arkitektoniska ändamål till prydnader i
fron-tonfält, nischer, altaren o. s. v. I haut- och basreliefen gar
den utom sin egentliga , sfer och nalkas målarkonsten. —
Jemte den menskliga gestalten är det endast de ädlare
djur-gestalterna, som kunna blifva föremål för skulpturens
behandling. Så är Hästen" menniskogestalten följaktig i en statue
equestre. Fristående djurgestalter, såsom t. ex. det här ofta
förekommande Lejonet, tjenar vanligen makrokosmiska
ändamål såsom arkitektoniska ornamenter. (Lejonen v\d slottet
i Stockholm, lejonen på det påfliga grafmonumentet i St.
Peter, de Byzantinska Hästarne i Venedig, Metallsvinet i
Florens o. s. v.). Lägre djurarter nedsjunka här till blotta
attributer eller symboler. (Ormen kring Hermes staf, Ödlan
på den Mediceiska Venusbildens fotställnirig o. s. v.)*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
