Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om det Natursköna, af Mag. Doc. B. E. Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
B. E. - Malmström.
Äfven-denna art af skonhet förmår Målarkonsten
till-egna sig’, då deii i Porträttmålningen framställer den
enskilda menskliga individualiteten såsom sådan, såsom
handlingslös och hvilande i sig sjelf, Stillebens-stycket,
frukt-och blomstermålningen sväfva på gränsen mellan makfokosm
och mikrokosm, och torde, efter sin serskilda
beskaffenhet i hvarje serskildt fall, kunnä hänföras till dén ena
eller andra arten af det skönas manifestationer. — Äfven
för, Poesien är detta område icke alldeles fremmande. .
Lyriken kan, såsom subjektiv känsloutgjutning, såsom, yttre
återklang af individens inre lif, stundom lifligeii uttryéka det
sköna i den mikrokosmiska tillvarelsen.
. Bland de bildande konsterna är Målarkonsten
företrädesvis den Historiska. Af dess arter höra hit
genremålningen, jagtstycket, batalj stycket, och i allmänhet hvad som
kallas historiemålning, såsom framställningen af mensklig
handling vare sig på lek eller allvar. Det är här mindre
fråga om att framställa det sköna v individualiteten, än det
sköna i situation, i kollision, i handling, det karakteristiska
och uttrycksfulla så i grupper som i individer. Här kunna
det komiska och det tragiska jemte det rent sköna göra sig
väsendtligen gällande. Såsom exempel på det rent sköna i
den historiska målarkonstens framställningar kunna anföras
Transfigurationen, Sixtinska Madonnan; såsom exempel på
det tragiska: S. Lorenzo, S. Sebastian och andra martyrier;
på det sublima: Yttersta Domen i Sixtinska kapellet; på det
komiska: Teniers bonddansar och andra Nederländska
genrestycken o. s. v. Alla modifikationer af det sköna göra sig
gällande pä detta rika fält.
Här är också det egentliga fältet för Poesiens
verksamhet. Då tiden är den tillvarelseform, i hvilken poesien
väsendtligen rörer sig, så följer att handlingen och
successionen af handlingar är det egentliga föremålet för poesiens
behandling. Epos och Dramat röra sig, det sistnämnda
uteslutande, med menskliga handlingar; men äfven lyriken
bemäktigar sig dessa handlingar och bearbetar dem på sitt sätt
för känslans uppfattning af dem eller -förståndets reflexion
öfver dem. — Såsom vi förut yttrat, söker äfven understun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>