Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om grundmotsatsen i verlden, af Mag. Doc. C. Y. Sahlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
C. Y. Sahlin.
uttryckes således fullständigast, om man säger honom vara
motsatsen mellan förnuft och sinnlighet.
Att denna motsats verkligen är grundmotsatsen i
verlden kunna vi först och främst finna deraf, att vi kommit
till den punkt, der verlden hänvisar utöfver sig sjelf till en
annan verklighet, hvilken hon förutsätter nemligen den rent
förnuftiga verkligheten. För det andra kunna vi finna detta
deraf, att vi i denna motsats hafva funnit grunden till de
föregående formerna af motsatsen i verlden. Dessa former
hafva nemligen hänvisat på motsatsen mellan förnuft och
sinnlighet, och få genom honom sin förklaring. Det är
nemligen klart, att om det finnes ett väsende, som är mer eller
mindre sinnligt, så kan för detta väsende finnas något, som
är möjligt utan att vara verkligt och i följd deraf äfven en
kraft att bringå det möjliga till en högre grad af verklighet.
Det är vidare klart, att för ett sådant sinnligt eller
ofullkomligt förnimmande väsende en kroppslig verklighet skall
kunna finnas såsom motsats mot den andliga. Om en sådan
kroppslig verklighet finnes, så måste ock motsatsen mellan
kraft och materia eller kroppslighet inom henne framträda.
Slutligen anmärka vi, att motsatsen mellan förnuft och
sinnlighet visar sig vara grundmotsatsen i verlden derigenom,
att han faller inom menniskan sjelf. Då den verld, inom
hvilken vi sökt grundmotsatsen, är menniskans, så måste
det ock ytterst vara hos henne som vi hafva att söka så
väl grunden till denna verlds beskaffenhet, som hänvisningen
till den verklighet, som menniskans verld förutsätter.
Härmed hafva vi ock funnit, att verldsförklaringen icke
egentligen är något annat än förklaring af menniskan sjelf och
hennes eget innehåll.
Vi afsluta här vår korta och ofullständiga framställning
med en hänvisning till de förnämsta systemer inom filosofiens
historia, som behandlat ofvan anförda former af motsatsen
i verlden. Sedan motsatsen mellan kraft och materia blifvit
af den Joniska skolan framställd och utvecklad, var det
Aristoteles, som företrädesvis bearbetade läran om möjlighet
och verklighet. Motsatsen mellan kropp och själ såsom
skilda verkligheter förekommer egentligen först inom den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
