Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om olagligheterna under rättegången mot Görtz, af Prof. And. Fryxell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
And. Fryxell.
Är 1743 blef till svensk tronföljare väld hertig Adolf
Fredrik af Holstein Gottorp. Dess far, hertigen
administra-torn af samma land, Kristian August, hade länge till
gunstling och förste minister nämnde Görtz. Man påstår, att denna
nåd, detta förtroende, vanns bland annat genom att
understödja furstens olofliga kärleksförbindelser och att skaffa på
det utsugna landets bekostnad penningar åt dess frillor,
gunstlingar pch slöserier m. m. Det var samme Kristian
August och Görtz, hvilka gemensamt och på ett förrädiskt
sätt lockade Wedderkop i fängelse; —• sedermera drefvo de
slingrande och oärliga underhandlingar om Tönningen 1713;
— och derpå under Karls liggningstid i Turkiet sökte de på
samma sätt skaffa Stettin åt Preussen, och med rysk hjelp
svenska kronan åt holsteinska hertigen Karl Fredrik, och
deremot hela Holstein åt Kristian August. Det är klart,
att Adolf Fredrik skulle söka på allt sätt bringa dessa
fadrens företag i glömska. Också finner man Kristian August
högst sällan omtalad i svenska skrifter från den tiden. Görtz
deremot var så framstående, att han ej kunde gömmas eller
glömmas. Han hade ock i Sverige varit hertigliga
holsteinska husets målsman åren 1716—1718 och föll till en del
just för dessa sina åtgärder. Hans minne blef derföre af
den nya holsteinska konungaätten så vidt möjligt rentvaget.
Ar 1770 trycktes ofvannämnde gyllenborgska smygskrift och
bragtes sålunda till den stora allmänhetens kännedom; och
under då varande förhållanden ville eller kunde ingen
framstå och vederlägga oriktigheterna. Samma år anställdes i
samma ämne en undersökning, hvilken förbigick allt* som
kunde i någon mån beskugga Görtz, men deremot ogillade
nästan alla de ersättningsanspråk, kronan mot dess sterbhus
gjort. Nu uppsteg på tronen konung Gustaf den tredje. Hans
första och största bragd ansågs vara den, att hafva gjort
slut på frihetstiden. För att åt detta storverk gifva ökad
glans och ökadt värde, skulle samma frihetstid naturligtvis
utmålas mörk och ohygglig. Som medel härtill begagnades
äfven görtziska rättegången. Till en den aflidnes ännu
efterlefvande dotter skref Gustaf den tredje ett bref, som skulle
upprätta fadrens minne. Konungen yttrade deri, att Görtz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
