Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om olagligheterna under rättegången mot Görtz, af Prof. And. Fryxell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om olagligheterna lindor rättegången mot Görtz. 153
fallit för tyranniet och den ohyggliga orättvisan hos
prinsessan Ulrika Eleonora och hos 1719 års män; —- att
dess oskyldiga blod alltför länge ropat efter hämnd; — att
Sverige under femtio års olyckor, härjningar och
villervallor (så tecknar han frihetstiden) hade fått lida det straffa
som den himmelëka vreden kräfde för den förbrytelse, man
begått emot en stor och oskyldig man; — men att nu
konung Gustaf den tredje, såsom förste medborgaren i sitt
fädernesland, ville godtgöra fordna orättvisor o. s. v. Denna
skrifvelse blef i hela Europa beundrad och prisad såsom ett
lysande drag af rättvisa och ädelmod. Den torde ock hafva
till stor del härflutit ur sådana känslor, ty troligt är, att
konungen, icke sjelf känt rätta förhållandet.
Detta sednare blef nämligen mer och mer bortblandadt.
I Sverige vågade eller kunde nu mera ingen uppträda mot
Görtz, sedan den snillrike konungen &å bestämdt tagit
honom i försvar. Med ledning af de upplysningar, slägten gaf,
hade ock den ryktbare F. C. von Moser uppsatt en skrift
med namnet: räddning af friherre Görtz’s ära och oskuld.
Han erkände sjelf, att den var skrifven, för att dermed
glädja Görtz’s dotter, friherrinnan von Eyben; och man vet
dessutom, att han vid tiden af dess författande råkat i
fiendskap med svenska i Regensburg varande sändebudet *).
Denna skrift är ytterst partisk för Görtz och innehåller en
mängd uppenbara osanningar till fördel för honom och till
nackdel för svenskarna. Med hänsyn till ifrågavarande ämne
läses deri följande **):
"JOomrarna voro den anklagades svurna och argaste
’’’fiender
Svar. De voro det ej mer än nästan alla andra den
tidens svenskar. Några bland dem t, ex. Ribbingarne och
Stierncrona hade under görtziskft tidén blifvit mycket
framdragna och gynnade. Görtz sjelf har som fiende jäfvat blott
en bland sina domare, nämligen öfverste Sten Arfvidsson.
Emot Danckwardt OGh Hyltéen yttrade han något misstro-
*) Statsrath Rommels anteckningar ur arkivet i Cassel.
* V Upplagm 1776, sid. 292 och följaade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
