Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om bibliotheksinrättningar, af Mag. Doc. A. Frisell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
174 A. Frigell. Om bibliotheksinrättningar.
ett föryngrande element. Om blott dessas föreståndare jemte
lektorer och skollärare intressera sig för saken, skall den
hastigare, än man tror, kun fi & Verkställas. Af de bildade
i orten böra kunna påräknas penningebidrag, hvilka de
genom bibliothekets lätta tillgänglighet snart finna godtgjorda.
Likaledes kan understöd af förläggare våra att vänta.
Ändamålet är fosterländskt, gågnet är deras eget. Ett väl
pla-eeradt gratisexemplar föranleder ofta köpet af många. Yi
tänka oss årligen förnyade boksändningar till likartade
pro-vinsbibliotheker i de respektiva grannrikena. Äfven om de
skänkta böckerna mången gång komma att sakna ett
allmännare intresse, kunna inköpen göras så mycket mera
ändamålsenliga. Man forskaffe sig till en början t. ex. Heibergs
och Bernhards noveller, Ingemanns historiska romaner,
Holbergs komedier, Oehlenschlägers tragedier. Belles tettres
må rödja vägen och skingra fördomen om språkets
främlingskap. Landskapsmål inom Sverige äro i många fall mera
olika, än hvad man- under namn af Danskt språk skiljer
ifrån Svenskt. Högtyskan har lästs af folken så vid
Rhen-stränderna som vid Östersjöns kuster, huru främmande
talspråken än må hafva ljudi‡; Danska och Svenska (ja, man
vill hafva ännu ett tredje namn) låta läsa sig bredvid
hvarandra från Eidern till Torneå elf. Yill man ändtligen hafva
språkliga hjelpredor, så finnas till vårt bruk ordböcker af
Daae, Welander, Molbech och det danske Videnskabernes
Selskab. Näst vittra arbeten böra historiska anskaffas. De
förnämsta nyare äro af Munch, Aall, Allen, Worsaae och
Hammerich. Religiösa och theologiska skrifter af högt värde
finnas af Wexels, Mynster, Martensen, Clausen och
Kierkegaard. Rik är sagolitteraturen och väl bearbetad af Munch,
Unger, Finn Magnusen, det nordiske Literatursamfundet,
Oldskriftselskabet m. fl. För närmare uppgifter kan
hänvisas till Almindelig dansk Forlagskatalog, ofvannämnda
förteckning öfver de Upsaliensiska bibliothekerna samt Erslevs
numera fullständigt utkomna och’genom supplementer
tillökade Forfatter-Lexikon. Vid uppgörandet af reglementen för
bibliotheksförvaltning och bokutlåning skulle en jemförelse med
studentkorpsens i Upsala bibliotheksstadgar icke vara utan gagn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
