Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skapelsens åldrar af Prof. H. M. Melin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
logerna vilja dock icke gå in på Beaumonts åsigt i denna del,
utån antaga heldre, att bergskedjorna uppstigit långsamt,
unge-för på samma sätt som Sverige eller rättare hela den
Skandinaviska halfön långsamt höjer sig med omkring 3 fot i medeltal
på århundradet. Men huru vilja då de, som bekämpa
Beaumonts mening, försvara sitt eget af iakttagelserna bestyrkta
påstående, att hvarje period i jordens historia är skarpt
af-skild från den andra, så att hela den generation af
djurformer, som tillhör den ena formationen, plötsligt och med ens
försvinner, när den nästföljande vidtager? Likaså är det svårt
att förstå, hvaraf det kommer sig, att de vulkaniska
askkeg-lorna i Auvergne, som äro så löst sammanhängande, att de
vid minsta vattenflöde skulle bortsköljas, ändå i så många
årtusenden hafva trotsat de från luften nedfallande
regnsku-rarne; ty Frankrike är väl ändå icke ett ^Egypten, der det
aldrig regnar. Om detta vilja vi likväl icke tvista —
möjligen är den vulkaniska askan så porös, att den insuger
regnvattnet och sålunda gör det oskadligt — utan vi åtnöja oss
tills vidare med de naturkunniges medgifvande af det
historiska diluviets möjlighet såsom en partiel vattenflod, häruti
instämmande med en af vår kyrkas förnämste orthodoxa
theo-loger i närvarande tid, Fr. Delitzsch, som i sin commentar
öfver Genesis yttrar sig sålunda: ”Låt också vara, att
geologien förmådde stegra bevisen emot flodens absoluta
allmän-nelighet ända till ovederläggligt öfvertygande kraft, så hafva
vi ingen apologetisk förpligtelse att bejaka det motsatta såsom
en trossats. Skriftens utsago fordrar flodens allmännelighet
i viss mening, men icke i hvarje mening, den fordrar flodens
allmännelighet för jorden såsom bebodd, men icke för jorden
såsom sådfcn. Ty Skriften har intet interesse i flodens all—
männelighet i och för sig, utan blott i allmänneligheten af
den derigenom verkställda dom. Att med undantag af en
enda familj hela det dåvarande menniskoslägtet tillika med
djurverlden i dess omgifning förgicks, detta och endast detta
är skriftutsago”. Men en sådan för den då bebodda jorden
allmän, fastän med afseende på jorden i det hela partiel flod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
