Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skapelsens åldrar af Prof. H. M. Melin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dunsthöljet, sä att detta fick utseendet af en lysande fackla.
Def vida mer sannolikt, att hela* verldsnebulan var
sjelf-lysande, likasom hvarje derifrån afsöndrad solnebula, samt
alt detta egna ljus, som icke hade något att skåffa med
glöd-ningsfenomenet i centern, utan berodde af en
Ijusuppvac*-kande kraft i verldsethern, utstrålade från hvarje särskilt
sol-systems dunstmassa, tills det efter dennas afsöndring i skilda
massor sammandrog sig omkring centralkroppen, såsom i
vårt solsystem, eller bibehöll sig omkring två eller flera till
samma system hörande klot, såsom i dubbelstjernornas och
de flerdubbla stjernornas systemer. Så länge den första
ato-mjskt sönderdelade materien var i egentlig mening chaotisk,
orörlig, var den också mörk; ty etherhafvet var i hvila, det
fanns intet, som satte <Jess vågor i rörelse till frambringande
af ljus. Men det gudomliga skaparordet sande sin ljungande
blixt in i chaos, och från den stunden strömmade ljus från
hvarje (Jen minsta partikel af pnmaterien, hvilken också strax
började den rörelse till sammanslutning, som i det
föregående ar bcskrifven såsom en förtätning omkring vissa
punk-ter af dynamisk öfvervigt. Hvad som gaf dessa punkter denna
ölvervigt, som gjorde dem till attractionsmedelpunkter för
hvar sin region af den ursprungligen homogena verlcjsmaterien,
det kan ingen vetenskap utgrunda. Det fOrsta i allt är för
mensklig forskning, huru djupt den an må intränga i
naturens hemligheter, för alltid otillgängligt. Det $r ett under.
Gud sode: Varde! och det vardt. Ett tystrpedgifvande häraf
finna vi äfven hos den ofvannämnde naturkunnige, då han
(s. <U) på den frågan, hvad det väl kan hafva varit för
amnen, som bildat den första kärnan, samt huruvida denna
kärna strax i början måste ega sin senare beskaffenhet,
svarar, att man synes hafva rätt att förneka frågans andra del,
oph i afseende på den förra vill lemna derhän, huruvida de
första fcärnbildande förtätningarne af materia bestodo endast
af metalliska dunster, eller redan af fa*la metallmassor, i det
han åtnöjer sig med det resultatet, att de i en viss period
säkert vprdo och vpro droppbartflytande. Det sista förnekar
k
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
