Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skapelsens åldrar af Prof. H. M. Melin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åskådligt sätt förklarar solsystemets alla physiska
förhållanden, måste, om någon, kunna anses komma sanningen så
nära som möjligt, och den bchöfver till sitt ytterligare stöd
icke så synnerligen det bevis, som visst nog skulle vara
af-görande, hvilket man velat hemta från tillvaron af verldsöar,
som ännu aro i chaotiskt tillstånd. Efter den aldre Uerschels
observationer på nebulosorna hade den meningen mer och
mer vunnit insteg, att en del af dessa lysande töcken, som
motstått de starkaste teleskopers upplösande kraft, aro i sjelfva
verket oupplösliga, aro verkliga chaotiska urtöcken, som i
tidernas längd utbilda sig till stjernsystemer af samma natur
som den stjerncomplex, hvars yttre gräns betecknas af vår
vintergata. Men sedan Lord Rosse på Parsonstown vid
Dublin med sitt jätteteleskop lyckats upplösa många sådana
stjern-töcken, som förut ansetts oupplösliga, har man börjat tvifla
på tillvaron af verkliga verldsdimmor, och den yngre
Her-schel har rent af yttrat den öfvertygelsen, att det bland de
tusentals astraltöcknen icke finnes något enda, som ej skulle
låta upplösa sig i stjernor, om man dertill kunde fmna nog
starka teleskoper, med ett ord, att det icke är någon verklig
skillnad emellan astraltöcken och stjernhopar. De planetariska
stjerntöcknen, sä kallade, emedan de likna en svagt lysande
planetskifva, äro de enda, som ännu gifva något stöd åt den
förra meningen, emedan icke ens det nämnda jätteteleskopet
kunnat upplösa något enda af de till denna klass hörande
töcken. Framtiden skall utvisa, huruvida något astraltöcken
af detta slag låter upplösa sig vid användande af en större
teleskopisk kraft, än den största hittills kända, och lyckas
detta med blott ett enda sådant töcken, så är frågan afgjord
till förmån för den yngre Herschels åsigt. Det finnes då i
skapelsen intet ofulländadt, intet chaotiskt, utan
skapelsehvi-lan på sjunde dagen måste då anses gälla icke blott för vårt
stjernsystem, utan för verldsalltet i hela dess vidd med alla
dess tusen sinom tusen vintergator.
Vi hafva nu följt den Laplaceska theorien ända upp till
dess högsta förutsättningar. Återstår att taga i betraktande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
