Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rydaholmsalnen och dess Likare af Prof. C. J. D. Hill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmänt brukliga Svenska, hvilken derföre skulle vara ganska
gammal, helst, enligt Celsius, Rydaholmsalnen redan
begagnats i slutet af 4 3:de seklet, ja i närmare 6 */2 — ja kanske
snarare i 7 J/.2 sekel, såsom jag sedermera vill försöka visa,
— om vi nemligen förutsatta giltigheten af lagarnes föreskrift,
att den Svenska alnen skall vara lika med den å Rydaholms
kyrkodörr upphängda och fästade. Ty enligt ett
meddelande af Prof. o. Ridd. Schlyter skall i Riksarkivet finnas
ett ”kort svar på Smålänningarnes klagomål d. 24 Juni 1582”,
der det heter ”Om vigt och mål de klaga öfver, vill Kongl.
Maj:t nådigst låta göra den Förordning, att hela Småland
härefter skall blifva vid samma mål och vigt”.
Vid Riksdagen 4604 uppdrogs åt Konungen, att med Råds
Råde förordna om mått, mål och vigt samt ”att dem så rätta,
som kunde vara gagneligt och drägligt”, och i Konung Carl
IX:s i anledning deraf utfärdade mandater af den 43 Januari
och 7 Maj 4605, stadgas 4) att alnen skulle vara lika med
Rydaholmsalnen, ”efter som beslutet hafver varit” (hvilket
väl således var äldre;) 2) att Besmanet rättas efter Örebro
besman, som var 5 marker drygare än Stockholms, och göras
af jern, på det att det ”ej så snart förfalskas som de
trä-bisman, som härtill äro brukade vordne”, samt 3) att
Tunnan och Spannen borde rättas efter Örebros, och 4) att ett
visst mål och en viss vigt till hvar Landsända borde
förskickas, samt en edsvuren karl tillsättas, som rättade all mål och
vigt derefter — eller enligt sistnämnde stadgande, då en enda
ej kunde hinna med allt, att ”i alla städer vissa edsvurne
smeder tillsättas, som samma besmanner och alnar göra”.
Härmed var då ett vigtigt och kraftigt steg taget till införande
af enhet och likhet af all slags mål och vigt i hela riket*);
•) Man hade väl försökt något sådant förr, men utan att taga
tillräckliga mått och steg, för att riktigt genomföra reformen. Så bjöd
Vexiöstadgan UU: ”Ingen hafve annan vigt, besman, skeppa eller aln,
än uti riket finnas”, hvarigenom tydligen blott antagande och bruket af
to flere utländska förebygges. Gustaf I bjöd ock 4540 */4 och 4555
% att ”enlige mått, aln och vigt brukas och hafvas skall”, men utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
