Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rydaholmsalnen och dess Likare af Prof. C. J. D. Hill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid sararaa kant finnas ock 3 smärre hak eller skåror, som
synas angifvit samma alns qvarter. Deras inbördes afstånd
äro något ringa olika, egentligen ’La qvarteret (åt handtaget
Ull), som är väl knappt, om man ej mäter drygast efter
skåran, hvaremot det 4:e eller yttersta är nästan lika mycket
längre, när det mätes till ändan, såsom man måste göra, då
den ej der har något hak.
På så sätt blir hela alnen = 20,02 dt. (eller 20,05) =
= 2.1,0012 fot = 0,5947 å 0°. Tillika anmärkes att
strecket eller skåran mellan 1:a och 2:a qvarteret är mycket
längre än de öfriga bägge; hvilket derföre synes antyda att de
3 yttersta qvarteren utgjort en cubitus (= 15,03 dec. t.).
Härtill (inner jag full anledning deraf, att 1:a qvarteret å samma
kant äi" deladt i 4 delar, som naturligtvis äro dubbla digiti.
A samma staf finnes ock något, som mera omedelbart ger
begrepp om der använda längdmål, nemligen: ”Latera
men-surarum Svethicarum”, hvilka jag ock uppmätt, såsom
”måhl-tunna” = 17,825 toll, spanh = 14,10 t., */2 spann = 11,21 t.,
fjerding = 8,891 t., kappe = 5,577 t, kanna = 4,66 t, stop
= 3,677 t., af hvilka särdeles det första vittnar om en större
aln (= 1,0037), då Tunnans sida nu blott är = 17,758 t.
3
(= K5,6) f hvaremot en del af de mindre målen ge en för
liten, (särdeles kappen och stopet), och än mindre skulle
deras sidor utfallit, om vi mätt ifrån den grofva ändpuncten
i stället för ändstrecket der bredvid. Anledning att så mäta
har jag haft deraf, att ett af de minsta målen är det för 1
uns eller ”motte” (= maasslein?) der mellan puncterne blott
3r 0,9y toll eller dec. tum, då det är vetterligt att Stjernhjelm
ansett ett cubiktum vatten böra väga ett uns.
Genom att taga ett medium af dessa och föregående
mätningar skulle vi kunna finna Stjemhjelms aln noga, men
detta är mindre behöfligt, då vi kunna anföra tvänne berömda
mäns vitsord. Det ena är af Astronomen Picard, som af
Professor Spole fått en accurat aln, och i Mem. de l’Ac. R.
T. Yl anger Sv. foten = 131,65 Fr. lignes. Den andre är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
