Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rydaholmsalnen och dess Likare af Prof. C. J. D. Hill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningssätt. Auzout och Picard funno af congien 132,6 lignes.
I sednare tider har iiase och Beigel funnit 133,14 1. af den
till Dresden på ett obekant satt förflyttade Farnesiska Congien,
samt af en bronz-sextarie Rom. foten = 134,06 Par. lignes.
Men då congien var af ålder anfrätt samt sprucken, hvilka
hål och sprickor först med vax och kitt samt fernissa måste
tillsmetas och tätas, och då congien saknade pel, (så att man
ej kunde se, nar den var lagom full), så kan den ej ge
särdeles noggrannt resultat, helst man af den i alla fall får ett
för litet mått (= >/2 fot), och af sextarien ett än mindre,
hvarpå ett litet begånget fel genom mångfaldigande snart blir
betydligt. — I stället för vattnets har man velat använda gamla
myntens vigt. Stjernhjelm går också tillväga på detta sätt.
Han antar att en Romersk denarius väger ’/m Romana
samt = 72 Troiska gran eller Holländska as, och beräknar deraf
3 s__
Rom. foten = V amfora = 552960 Tr. as i vatten =
sin Svenska fot. Men enligt Eisenschmid väger en
denarius = 65 Parisergran, nära, fast ej precis, = 72 as; felet
anses dock af Elvius så litet, att det ej verkar på cubikrotens
3 första siffror, med hvilka Stjernhjelm åtnöjde sig. Vi kunde
visserligen efter sednare tiders, såsom man inbillar sig,
noggrannare bestämning af de gamle myntens vigt, beräkna
likaledes ett noggrannare värde af Romerska foten; men vi
anse det ej mödan lönt, då vi vete att Romarne ej voro så
noggranne, aldraminst vid vägningar, hvartill de sannolikt
hvarken egde tillräckligt noggranna instrumenter eller kanske
ej ens tillräcklig statisk insigt att desamma pröfva samt rätt
använda *). — Ännu i dag händer det ju i sjelfva England,
att nyss slagna mynt betydligt skilja i vigt; hvad ej då
med Romerska mynt, som under snart tjogtals sekler
genomvandrat mångfaldiga händer? Dessutom känna vi ej så noga
deras myntlagar, och veta ej, om bredvid dem etablerat sig
•) Härvid Är nog att erinra, att enligt Savot m. fl. Romarnes våg
hade runda tappar, hvarföre på 100 lb. måste tilläggas 8 lb. nad
incli-Mttonem examinis”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
