- Project Runeberg -  Nordisk universitets-tidskrift / Andra Årgångens andra Häfte. 1856 /
108

(1854-1866)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapital, Kredit och Ränta! af Professor J. H. Agardh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

min hand, de sednare båda slagen mera förgängliga, och
genom vexeln är någon eganderätt till ett visst bestämdt
kapital mig icke tillförsäkrad; en sedel löper sålunda tills han
blir utnött, och endast den ursprunglige utgifvaren är
derföre ansvarig; en vexel tillätes sällan löpa längre än 3
månader och hvarje särskilt innehafvare måste derå teckna sitt
namn, hvarigenom han för densamme gör sig ansvarig, eller
ansvarig för, att ett kapital, som i värde motsvarar det hvarpå
vexeln är utgifven, verkligen finnes till.

Kreditmyntet har i grunden samma egenskaper och
fullgör samma förrättningar som det klingande myntet, och den
vida större delen af verldens aflfarer upgöras nu med detta
mynt. Kreditmyntet ersätter det metalliska, utan att kunna
göra detta öfverflödigt. Det metalliska förhåller sig till
kreditmyntet ungefär som likaren för andra måttstockar förhåller
sig till de efter denne likare förfärdigade i dagligt bruk
varande kopior. Förloras likarne upstår en allmän osäkerhet
rörande den verkliga storlek kopiorna borde ha; försvinner
det metalliska myntet i ett land upstår samma osäkerhet
rörande värdet af dess kreditmynt; det kan sålunda icke mera
begagnas som värdemätare och derigenom ej heller till
bytesmedlare.

Författarne tvista om huruvida krediten kan skapa
kapitaler, samt huruvida sedlar och vexlar böra få namn af
mynt. Det skulle föra för långt från vårt ämne, om vi här
skulle uptaga och närmare belysa dessa frågor. För tillfället
må, hvad den första frågan angår, det anförda vara nog,
för att ådagalägga, att krediten sjelf är ett kapital, i den
betydelse vi tagit detta ord, och att den således äfven kan skapa
kapitaler, och hvad den andra frågan vidkommer vilja vi blott
i förbigående anmärka att, så länge man ännu icke gifvit en
bestämning af begreppet värde, som i sig inrymmer myntet
men utesluter sedeln, vi för vår del antaga dem i sina
vä-sendtliga egenskaper sammanfalla. När man påstår att myntet
har sitt eget inneboende värde, som sedeln icke har,
således talar om värde såsom om en naturlig i och med va-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:25:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordutid/2-2/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free