Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapital, Kredit och Ränta! af Professor J. H. Agardh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ran sjelf existerande egenskap, så förefaller det oss, som om
man ej gjort sig klar reda för begreppet värde. (Jfr. t. ex.
Coquelin Krediten och Bankväsendet p. 37.) Det klingande
myntet är hufvudmannen, kreditmyntet dess ombud; det förra
är sjelf ett fast kapital, det andra representerar endast ett
sådant; representanten, så länge han verkligen är
representant, utöfvar hufvudmannens alla förrättningar och har alla
dess rättigheter, men utan hufvudman ingen representant,
utan metalliskt mynt ingen kredit och således intet
kreditmynt.
44. Krediten verkar som vi sett på räntan, och de
tillfälliga vexlingarne i denna hafva alltid sin grund i kreditens
större eller mindre spänstighet för tillfället; krediten
producerar så att säga den olja, som underlättar den produktiva
verksamheten hos den delen af det fasta kapitalet, som
består i penningar. Ju ymnigare denna olja produceras, ju
verksammare krediten således är, desto lättare löpa
pennin-garne man och man emellan, desto mindre kraft fordras för
att hålla dem i rörelse, desto lägre blir räntan. Tryter oljan
blir rörelsen trögare, och kraften som erfordras för att
underhålla den måste vara större, räntan stiger. Man skulle
med afseende härpå kunna likna räntan vid den kraft, som
erfordras för att hålla penningarne i rörelse, eller göra dem
produktiva. I Sverige, där räntan af lagarne är tvingad inom
ett bestämdt maximum, ser man ej kreditens verkningar på
densamma så tydligt; men i länder, där
penninge-innehaf-varen har samma frihet, att med brukaren af detta hans
kapital upgöra de vilkor, hvarunder han vill öfverlemna det,
som i vårt land är honom medgifven vid uppgörande af
öf-verlåtelser utaf annat fast kapital, är kreditens inflytande på
räntan högst märkbar. I England, där räntan, hvad alla
handelspapper angår, är fri, kan den, till följe af
förändringar i krediten, under samma år vexla flera procent, och år
4847 sprang den från 2 procent, hvari den stod vid årets
början, up ända till 8 procent mot årets slut.
Huru omsorgsfullt hvarje producent bör söka bevara sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
