Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapital, Kredit och Ränta! af Professor J. H. Agardh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kredit och söka undanrödja allt, som kan verka störande på
densamme, följer af kreditens stora betydelse för
produktionen. Med krediten i ett land står sjelfva lagstiftningen för
krediten i oskiljaktigt sammanhang, och man kan måhända
på bristerna i* denna till en del skrifva den höga räntan i
vårt land. Säkert är, att de såkallade tysta förmånsrätterna
utöfva på krediten hos oss ett högst menligt och störande
inflytande, och ingenting skulle måhända i närvarande stund
ge en större lyftning åt vår materiella utveckling än en
ändamålsenlig lagstiftning, hvarigenom dessa förmånsrätter kunde
afskaffas. Krediten är, för att begagna en annan jemförelse,
häfstången, penningen underlaget och produktionen lasten.
Försvagas krediten blir häfstången kortare och dess verkan
sålunda mindre, rycker man underlaget undan blir verkan
ingen.
Krediten utgör sålunda en del af ett lands eller en
persons fasta kapital. Men hvarje fast kapital fordrar ett
motsvarande rörligt för att hållas i produktif verksamhet; ja
större tillgång på rörligt kapital, ju lättare löpa det fasta
kapitalets alla hjul. Det stora produktionens maskineri, som
man kallar kredit, arbetar sålunda trögare, när det rörliga
kapitalet, som är oljan i maskineriet, börjar tryta, räntan
stiger; när oljan börjar rinna ymnigare löpa hjulen lättare
och räntan faller. Vexlingarne i räntan bero således
ingalunda af den större eller mindre tillgången på klingande mynt,
utån endast af lättheten hvarmed det cirkulerar, således af
kreditens större eller mindre spänstighet under olika tidpunkter.
Den större eller mindre relativa tillgången på klingande mynt
är icke kreditens orsak utan dess verkan; när krediten är
störd gömmer nemligen hvar och en som är egare af mynt
derpå, det utbjudes sålunda i ringare mängd på marknaden;
när krediten stiger släpper hvar och en det lättare från sig,
det synes sålunda vara i större myckenhet för handen.
42. Vi kunna nu återvända till den punkt hvarifrån
vi utgingo, den att närmare förklara det rörliga kapitalets
inflytande på krediten och derigenom på räntan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
