Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på de statsekonomiska resnltaterna af Riksdagen 1853—54 af Prof. Th. Rabenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fråga, hvars lösning ej längre kunde uppskjutas; kräfde
landets välförstådda intresse verkligen en uppoffring af ett
sär-skildt stånds rättigheter; så egde i många fall
representationen icke makt att genomföra en sådan förändring, utan valet
stod endast öppet emellan en uppoffring af landets allmänna
väl eller af lagliga formers helgd — ett val, hvilket, det måtte
sedan stanna vid det ena eller andra alternativet, vore till sin
utgång alltid att beklaga.
De fall, som vi här haft i sigte, angå egentligen de
så kallade privilegiifrågorna; och, om man undantager
frågan om representations-förändringen, torde väl knappast
numera någon privilegiifråga vara af den natur att
framkalla en sådan brytning, som vi nyss ofvanföre föreställt
oss. Men, i alla fall, representationsfrågan, och dess
utgång vid den ena riksdagen efter den andra, har varit
tillräcklig att hos mången rättänkande fosterlandsvän grundlägga
ett djupt tvifvel på möjligheten att med Riksdagen, sådan
dess sammansättning nu är, kunna åstadkomma något till
landets verkliga båtnad; och detta tvifvel har ökats ännu
mera, som följderna af Ståndens veto emot hvarandra gjort
sig gällande i vida större utsträckning än blott i
privilegii-frågor. Till följe af temligen naturliga skäl hafva nemligen
de bSda högre Stånden slutit sig tillsamman och fullföljt samma
riktning i sina beslut; till följe af de politiska partiernas
gestaltande hafva icke blott representationsfrågan, utan jemväl
en mängd lagfrågor och nästan alla beskattningsfrågor
antagit charakteren af partifrågor, och då Adeln och
Prestestån-det slutit sig tillsamman såsom ett parti och Borgare och
Bönder i de flesta frågor gjort detsamma, samt det ligger i
sakens natur, att hvad som yrkas af ett politiskt parti skall
röna motstånd hos det andra, så har på detta sätt många
vigtiga frågor förfallit, anslagsfrågorna ofta blifvit afgjorda i
förstärkt Utskott, Riksdagens verksamhet blifvit förlamad och
representationen, genom sin oförmåga till allt annat än att
votera skatter, sjunkit i landets ögon och måhända äfven
förlorat tron på sin egen lifaktighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
