Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på de statsekonomiska resnltaterna af Riksdagen 1853—54 af Prof. Th. Rabenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sådan ungefärligen var charakteren af Riksdagarne en
tid bortåt, och vi anmärka den här, för att desto tydligare
kunna framhålla det utmärkande i den sistförflutna, rörande
hvars verksamhet vi vilja lemna en redogörelse i allmänna
drag. Det var klart att det parti, som fordrar en hastigare
förändring i statslifvets former, och som synnerligen ansåg
det svenska i flera punkter påkalla en sådan, skulle, till följe
af Riksdagarnes resultater alldeles förtvifla om den nuvarande
representationens förmåga att lösa sin uppgift; men å den
andra sidan fann äfven det parti, som önskade allsingen eller
blott en ytterst långsam förändring af det bestående, i
Riksdagens sammansättning den borgerliga ordningens och
säkerhetens palladium. — Vi skrifva ej en politisk
trosbekännelse, hvars innehåll skulle vara den allmänhet, för hvilken
dessa rader äro ämnade, fullkomligt likgiltigt, och tänka
således ej förklara hvilketdera partiets åsigter om Riksdagens
förmåga att uppfylla sin bestämmelse voro bäst grundade;
men den anmärkningen kunna vi ej undertrycka, att den
sednaste Riksdagen visat en annan charakter än de
föregående, och således gjort, eller bordt göra, en icke obetydlig
förändring i det ena partiets farhågor eller det andras
förhoppningar.
Det lyckades densamma att lösa frågor, af hvilka*
några varit i århundraden, andra åtminstone i årtionden,
förberedda och afhandlade; och om också ej allt hvad
Riksdagen åstadkommit är af en genomgripande natur, så har den
likval genom många af sina beslut sökt att ställa svenska
folket i jemnbredd med Europas kulturfolk, och i ett eller
annat af dessa beslut uttalat verkliga principer. Riksdagen har
befordrat ej blott det, om hvars gagnelighet meningarne ej äro
delade, ehuru till dess verkställande fordras kunskap om det
nyttiga och förmåga af uppoffring, utan äfven i sådana
frågor, der fördomar och intressen äro mäktiga, tagit den väg,
som länge anvisats af vetenskapen, men ännu blifvit beträdd
blott af ett eller annat folk. Det är detta som vi vilja kalla
ett erkännande af nya principer, emedan i de frågor vi här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
