Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på de statsekonomiska resnltaterna af Riksdagen 1853—54 af Prof. Th. Rabenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hafva i sigte — beskattningen och tullfrågorna — enskilda
intressen äro så mäktiga och åsigterna så stridiga, att det
verkligen fordrades en öfvertygelsens makt, för att genom dem
bryta en ny väg. Detta tyckes oss gifva tillkänna att, om
också Riksdagens sammansättning kan tänkas vida
ändamåls-enligare, den, med sina nuvarande former, likväl ej är
fullkomligt oförmögen att svara till sin bestämmelse. Svenska
Riksdagen har dock, sådan dess sammansättning nu är,
räddat fäderneslandet; det var 1809, när enväldet, i förening
med olyckliga yttre omständigheter, bragt Riket på branten
af sin undergång. Det var under känslan af de stora olyckor,
hvilka då hotade fäderneslandet, som Ständerna glömde sina
enskilda intressen, gingo hvarandra till mötes med
ömsesidiga uppoffringar, underkastade nästau alla förhållanden sin
undersökning, för att genom tidsenliga förändringar skaffa
Riket styrka, och slutligen grundade det statsskick, hvilket,
om ock dess enda förtjenst vore att det förskonat
fäderneslandet från de hvälfningar, som skakat andra länder, gifvit
1809 års lagstiftare ett icke ringa anspråk på fäderneslandets
tacksamhet.
Det var här en någorlunda lika företeelse, som visade
sig i Preussen efter 1807; äfven der bragte det
maktlösa tillstånd, hvari ett olyckligt krig försatt landet,
regeringen att söka undanrödja gamla förhållanden, hvilka
hindrade en fri utveckling af landets krafter; och känslan af en
stor olycka undanröjde hvarje betänklighet, som kanske
under ett mindre öfverväldigande intryck, vunnit mera afseende.
Ehuru Preussiska regeringen ej tog steget fullt ut, genom att
skänka sitt folk en fri författning, så visar dock Preussens
kraftiga utveckling, efter de stora krigens slut, förträffligheten
af det skick, hvari staten genom den nya lagstiftningen
inträdde; och fastän den anda, som ledde 1809 årslagstiftare,
snart försvann, så hade de dock förvärfvat åt svenska folket
tvenne dyrbara rättigheter, hvilka många af Euröpas mest
civiliserade folk ännu ej lyckats förskaffa sig —
sjelfbeskatt-mogsrätt och delaktighet i lagstiftningen. Det är väl sannt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
