Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på de statsekonomiska resnltaterna af Riksdagen 1853—54 af Prof. Th. Rabenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ten öfver de inom nämnde distrikter belSgna hemman.
Sedan fråga om kopparräntans nedsättning med två tredjedelar
af dess belopp eller till 1j30:åe\ af tillverkningen tid efter
annan blifvit väckt, men något afgörande beslut i frågan ej
fat-tadt, föreslog Konungen beviljande af nämnde nedsättning i
kopparräntan emot upphörande af alla bergslagets friheler;
hvartill Ständerna gåfvo obetingadt bifall. Beslutet, som
endast innefattade ett uppdrag åt Konungen att på nämnde vil—
kor ingå en öfverenskommelse med bergslaget om
upphörande af dess förmåner, har ej ännu blifvit verkstäildt, men
kömmer utan fråga dertill, och vittnar lika mycket om
regeringens som representationens vilja att nedbryta
lemnio-garne efter det gamla privilegii- och undantagssystemet, samt
införa rättvisa, likformighet och reda i de allmänna
bördornas utgörande.
Ett stort steg framåt i samma riktning togs äfven genom
Skatieförenklingem slutliga genomförande och reglerande af
de frågor, som dermed stodo i sammanhang, en åtgftrd
hvilken ensam vore tillräcklig att förvarfva denna Riksdag
märkvärdighet/ enär vid densamma, och denna gång som vi
hoppas för beständigt, en fråga blifvit afgjord, hvilken i nära
hundrafemtio år varit föremål för öfverläggning och vexlande
beslut. Det torde icke vara utan sin svårighet att bibringa
den med ämnet obekante en rätt insigt om frågans
beskaffenhet, och aldraminst så, att hans intresse tages för densamma
någorlunda i anspråk; men för att visa hvilket framsteg dess
lösning innebar, vilja vi våga en så noggrann redogörelse,
som utan en alltför tröttande vidlyftighet kan lemnas,
öfver-tygade att denna uppsats ej finner andra läsare än dem som
intressera sig för sjelfva saken, och att för dem en
någorlunda utförlig framställning ej är ovälkommen.
Åtgärden angick en förenkling af skatterna och en
förändring af sättet för deras utgörande. 1 denna omfattning
sträckte den sig hufvudsakligen blott till den s. k.
oprivilegierade jorden, d. v. s. krono- och skattehemmanen. De
skatter som, tid efter annan åtagna, hvilade på denna jord,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
