Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på de statsekonomiska resnltaterna af Riksdagen 1853—54 af Prof. Th. Rabenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
retag, och man kunde på visst sätt säga, att ju mera ett land
är i behof af dylika anstalter, desto mindre eger det förmåga
att utföra dem. Der industrien ännu är föga utvecklad, der
befolkningen är glest spridd öfver stora landsträckor,
antingen afskurna genom naturliga hinder eller icke förbundna
genom segelbara floder, der behöfvas dessa medel bäst att
lyfta den svaga näringsfliten, att genom befolkningens
sammanförande åstadkomma den förökade samverkan i arbetet, som
så väsendtligt ökar dess produktivitet; men på samma gång
saknas, just till följe af näringsflitens låga ståndpunkt, de
kapitaler, som äro nödvändiga för att sätta dessa företag i
verket. Det torde väl på goda grunder kunna sättas i fråga,
om ej ett system af goda farvägar, genomkorsande ett land
i alla riktningar, är lika dyrbart som en eller annan jernväg,
anlagd i en viss hufvudriktning; men de förra äro seklers
verk, den sednare erfordrar utläggning af ett stort kapital på
en gäng eller under jemförelsevis kort tid, och då de förra
i ett fattigt land kunna, utan synnerlig uppoffring, anläggas
af de besparingar den årliga produktionen lemnar, kan det
sednare företaget der svårligen åstadkommas utan ett alltför
stort ingrepp i det för industriens fortfarande underhållande
bestämda kapitalet.
För ett tiotal af år sedan ansåg man Sverige vara i denna
belägenhet. Man ansåg att dess industrie väl behöfde dessa
hjelpemedel, men att ringheten af dess kapitaler, glesheten af
dess befolkning, utsträckningen samt beskaffenhet af dess
område gjorde hvarje tanke derpå omöjlig. Väl egde Sverige
ett ganska fullständigt system af farvägar, i vissa landsorter
af ypperlig beskaffenhet; men detta hade tillkommit under
århundraden och underhölls genom årliga dagsverken,
hvil-kas utgörande blifvit en vana, och var derföre måhända mindre
känbart. Väl hade Sverige förmått utföra ett stort
kanalisa-tionsföretag; men hvad var kostnaden för Göta Kanal i
jem-förelse med kostnaden för ett jernvägssystem! Man var
således med undergifvenhet besluten att lemna sig efter i
folkens industriella täflan. Det var en olycka, men en olycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
