Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på de statsekonomiska resnltaterna af Riksdagen 1853—54 af Prof. Th. Rabenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af samma slag, som att ej hela Sveriges jord var så
fruktbar som Skåne, dess himmel ej så mild som Andalusiens.
Förtjensten af att hafva brutit denna fördom tillkommer i
viss mån Grefve A. E. von Rosen. Svårligen kan man
tillerkänna Grefve von Rosen samma förtjenst i afseende på
jernvägjarne, som tillkommer Grefve Platen i afseende på
Göta Kanal. Nationens insigt uti och intresse för värdet af
goda kommunikationsanstalter är vida större nu, än för
fyratio år sedan, hvarför de svårigheter Grefve Rosen haft att
bekämpa kunna antagas varit mindre än dem, som
uppställdes för utförandet af Göta Kanal. Men icke desto mindre
synes Grefve Rosen ega anspråk på tacksamhet för det nit
han egnade åt saken, för den uppmärksamhet han
förvärf-vade åt densamma, och framför allt för undanrödjande af
åtskilliga fördomar, som voro förbundna med densamma, bland
andra den, att de lokala hindren för jernvägar voro större i
Sverige än i andra länder.
Det är från 1845 som planerna för jernvägar i
Sverigeegent-ligen äro att datera. Nämnde år hemkom Grefve Rosen från
England, der han lyckats intressera åtskilliga kapitalister för dessa
företag här i landet, framlade sina planer för regeringen och
erhöll den 27 Nov. samma år Konungens resolution, att under en
tid af 20 år få bilda bolag af in- och utländske män till
utförande af jernvägar genom de söder om Dalelfven belägna
landskap, hvilka jernvägar, enligt Grefve Rosens system,
skulle bestå af tvenne hufvudbanor, båda utgående från
Stockholm, den ena i vestlig riktning med Göteborg till slutpunkt,
den andra åt söder till Ystad, jemte lämpliga bibanor, af
hvilka de vigtigaste voro en från Stockholm till Gefle, en
annan från Göteborgsbanan genom Småland och Skåne till
Malmö. Grefve Rosen började sina undersökningar på
sträckningen mellan Stockholm och Upsala; men, inseende vigten
af att i främsta rummet genom jernvägar söka förbindelse
mellan Sveriges förnämsta vattendrag, öfvergaf han sin
förstnämnda plan, och lät anställa undersökningar på sträckan
mellan Örebro och Hults lastageplats vid Venern. Genom^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
